Satsa på en bra allmänlydnad på din hund med tydliga gränser. Även en liten hund kan vara "mycket hund". I detta fallet är det en osäker hund och då är lydnad ännu mer viktig. Tydliga gränser kommer också öka självförtroendet på hunden som kommer veta vad ni förväntar er av den. Låt hund och barn leva åtskillda, åtminstone nu. Låt bara hund och barn träffas om det är positivt. Om ni busar där ute eller gömmer godis .m.m.
Köp en hundbur. Den brukar ge en viss trygghet för hunden. Träna hunden positivt vid den och ge honom en "fristad" i den. Då kanske han kan gå in där och lägga sig om han vill komma undan. Kompostgaller är en annan lösning. Men akta dig för att han inte morrar och börjar vakta sin bur.
Kan väl tillägga att min ena hund är inte 100 med barn. Vi har själv fyra barn. Med våra egna är det inga problem men när de stora barnen har kompisar och min son som är 9 år börjar leka karate med en kompis då gäller det att ha koll. Hon skulle mycket väl ta det på fulla allvar och se det som sin plikt att försvara honom. Här kan också komma in barn och de är ju högljudda och klumpiga och traska rakt in. Med en vakthund i huset är det kanske inte så bra men vi har ju valt att leva med barn och då ingår kompisar och barn som springer i dörrarna. Barn är "konstiga" för många hundar. De har hastiga rörelser, ett märkligt och överdrivet kroppsspråk som kanske är svårt för hundar att läsa av. De är ju ofta oförutsägbara! Ofta lär sig hunden att ignorera dem. Man ser på våra hundar. Barnen kan kalla på dem, de hör inte. De ser dem inte, de är luft. En sekund senare kan jag viska hundens namn och den kommer direkt. Det kommer säker gå bra för er också! Han kommer vänja sig vid en lilla! Han kommer förstå att hon inte vill honom illa så länge ni vuxna är lyhörda och ser alla signaler och har koll.