Konsekvensetik, sinnelagsetik och pliktetik...

Min egna tolkning på det boken tar upp är såhär:

Med konsekvensetik menas att man ska försöka förutse vilka konsekvenser en handling kan få. Som i fallet med artikeln att man ser att fostervattensprov kan ge konsekvenser som  leder till missfall. Har jag tänkt rätt då?
Konsekvenserna kan ju också bli att undvika smärta och lidande både för föräldrarna och barnet, om man kan se att det inte är ett friskt barn.

Pliktetiken är att man agerar utifrån förutbestämda regler och moraliska dygder oavsett vilka konskvenser som kan uppstå när regeln följs. Tex att kvinnorna har rätten att själva välja om de vil ha fosterdiagnostik eller inte?
En annan moralisk dygd är ju att inte döda. Följer man den, så kan man enligt en pliktetiker inte göra abort. En pliktetiker tar aldrig ansvar för konsekvenserna, bara själva handlingen är rätt.

Sinnelagsetiken menar att man handlar efter det som man tror är rätt. Motivet bakom är det som avgör om man har gjort rätt eller fel. Tex kvinnan väljer att göra fosterdiagnostik för att hon tror att det är bäst för alla parter. Det kanske finns någon kromosomavvikelse inom familjen som är ärftöig och de har noga övervägt vad det skulle innebära att få ett barn med en utvecklingsstörning. Visar det sig att barnet har någon kromosom avvikelse kanske de tar beslutet om abort eller om att behålla det. För att de tror att de tar rätt beslut?
Å andra sidan så får man enligt sinneslagsetiker inte använda andra människor som "ett medel" för egen del. Så frågan är ju om kvinnan tror att det är bäst för barnet att slippa leva, eller bäst för henne själv? Man ska också tänka enligt den gyllene regeln, samt att göra "det rätta"

Jätte snällt av dig om du kan hjälpa mig. Man blir rätt seg i huvudet av att sitta och fundera. Man kör fast och kommer inte loss