Jag vet att Emil är sjuk nu, men bortsett från det så känns det som om jag inte pallar med honom just.
Han strular varenda natt. Han vrålar och skriker flera gånger om kvällarna och nätterna. Det är så jävla jobbigt. Han har precis vrålat i en halvtimme utan att avstanna. Ingenting skulle han göra. Varken ligga i sin säng, i min säng tillsammans med mig (vilket jag fö kommer få tinitus för för resten av mitt liv) eller vara uppe o leka, sitta i mitt knä. Inget funkar. Han är så jävla jobbig! Han verkar inte ha ont. Bara allmänt obstinat! Ingen får titta på honom, eller ens tilltala honom, för då skriker han bara neeeej. Och blir skit sur.
Förlåt, missförstå mig inte. Jag älskar honom över allt, men tankar om att kasta honom i väggen förekom.
Så här är det mer eller mindre på kvällarna o nätterna. *hata*
Nu sover han, en halvtimme typ...