Usch... Vill inte sälja dessa underbara smycken. Men har inget val. Jag älskar dessa halsband och armband. Fröken blingbling, brukade T säga.
Tant hade rätt om snickarn, eller om mig vad det gällde honom.
Det har gått för fort. Han var som tröst, och sällskap.
Det var så spännadne i början, jag trodde att jag var kär. Men det var för att jag blev kär i att ha en pojkvän igen.
Hatar att vara själv.
Jag har insett att jag inte har kommit över T än.
Patetiska jag
Måste skärpa mig. Måste ut och roa mig bara umgås med mina kompisar. Inga killar. Inte förrän J är 18.
Det är INTE synd om mig. Jag ska prata med snickarn och det känns BRA. Han kan ändå inte lita på ett förhållande. Ha nsäger att Du är min flickvän NU. vad som händer i framtiden kan vi inte veta. Sant, ifs, me njag vill kunna TRO på kärleken, jag måste få LITA på att den andra VILL att det ska hålla. Han ska leta efter hus, till sig själv och sina barn. Får han göra, men.. han nämnde inte alls mig i sina framtidsplaner.
Han ger mig inga förhoppnignar alls om att det är VI på det sättet som jag ville förut. Inte ett dugg. Så.. jag ska bli singel. I mitt hjärta har jag nog varit singel länge, vad som gäller snickarn. Men har mått för dåligt för att göra ngt åt saken. Har haft Tants ord i bakhuvudet i veckor nu. Nu vet jag att det stämmer.
Ni behöver inte läsa allt ..