Hade Leukemi när ja va yngre... Av transplantationen o alla förb***ade behandlingar blev ja steril. Dom säger att de kanske finns en chans på miljonen att de går men me andra ord inte. har försökt länge nu o de går inte. Skulle göra va som helst för att sitta här me magen i vädret =( KANSKE går me provrörsbefruktning sen men de vet dom inte. Så orättvist. Inte nog me allt jobbigt som sjukdommen drog me sig, så detta oxå.
Usch, vad hemskt det måste kännas!
Inte för att detta kanske hjälper men jag är bortdopterad, o dom som adopterade mig kunde ju inte heller få barn, av steril-anledning.
Jag kan säga som så att jag idag uppskattar vad dom gjort för mig, och att det finns så många barn, både här i sverige o i andra länder som behöver en familj.
kan ju förstå att man skulle vilja ha den där stora magen o så, men om det visar sig att ni inte kan få barn, hade ni inte kunnat tänka er att adoptera ett?
Jag önskar dig all lycka till, och hoppas på det bästa!
Jovisst, är inte alls främmande för den tanken, men i första hand skulle jag velat få bli gravid... Skulle vara drömmen att både adoptera och skaffa ett naturig väg. Men vi får se hur det blir... Skulle inte kännas helt fel att rädda ett litet barn från en dålig livsitaution i något fattigt land heller.. Skulle kännas bra.
Hej!
Lider med dig och förstår din längtan efter att faktiskt få uppleva en graviditet. Hoppas att du på ett eller annat sätt kommer få en underbar liten unge i ditt liv.
Kram!
tack så mycket!
Jag måste bara få berätta att min syster hade leukemi när hon var liten hon oxå. Men hon friskförklarades när hon var 13 år. Då sa läkarna att hon förmodligen till 99% var el. hade blivit steril. Nu är hon 37År och tre barns mor. Blev gravid första gången med sin första pojkvän då hon var 18 År. Ja för inte behövde dom någon eller något preventilmedel inte. För hon var ju steril!!!
Ja jag menar att ge inte upp hoppet det finns alltid en liten chans att det kommer lyckas även för dig.
Lycka till mvh Fia!
Princess Leia
Jasså?? hade hon transplanterats? För barn/unga med leukemi kan få barn, fast dom säger att dom inte kan det, så har massor blivit gravida... DÅ ere "bara" cellgifterna som förstört, e man benmärgstransplanterad (som jag) så helkroppsstrålar dom en, och ALLA ägg dör. plus att livmodern blir helt förstörd. Dom har itne hört talas om ett fall i sverige, så är hon transplanerad bör ni höra av er till läkare! dom skulle nog bli imponerade!
Till TS:
Fasiken...jag fick tårar i ögonen när jag läste din tråd...
Fy f*n vad livet ska vara orättvist! Min pappa är adopterad och han mår prima! Men jag kan förstå till fullo att man vill ha barn av sitt eget kött och blod....
Jag har själv svårt att bli gravid... och mår fruktansvärt dåligt av det... men jag och min sambo kämpar och kämpar..
Skam den som ger sig!!
Men jag vill ge dig en hård och lång lycko kram!!!!
Yla. tack så mkt!!! hoppas ni klarar det!!!
Oh nej med närmare efterforskning så fick hon ingen transplantation. Sorry ville bara stödja dig inget illa menat! Jag har oxå som Yla skrev väldigt svårt att bli med barn och försökte aktivt med IVF osv. i 7 år innan min dotter kom till så jag vet vad det innebär med lidandet och längtan efter ett barn. Jag hoppas att det löser sig för er till slut! Mvh Fia
Princess Leia
Ok, näe det är ingen fara, mkt innom det där som spelar in.. Man har en mkt försönkt förmåga att bli gravid den "naturliga" vägen efter leukemi eller annan cancer form, men chanserna är inte totalt raderade.. Finns några fall här och där med patienter som kommit till sin läkare som några år tidigare hade sagt de dömmande orden med magen i vädret! Tänk om jag skulle få det!! Önskar verkligen det.
Meeen. Har man transplanterats (och därmed helkropps strålats i 4h) så är ALLA celler döda. Det förstör och raderar ALL cancer, men drar även med sin friska och goda celler, bla. äggen) Tyvärr.
Skulle gärna vilja höra från någon att dom blivit med barn!
Tror att ja fick ett missfall för 2 år sen, är dock inte riktigt hundra på hur det funkar, men hade inte fått mensen på 2 mån och fick otroliga kramper i magen och underlivet. Så starka att jag föll i medvetslöshet en kortare stund. Efter det kom det ut större "klumpar" visste inte om det var koagulerad mens eller ett foster. Höll på i 1½ dygn ungefär.. Va då sängliggande. Sen var det bra. Kan ju va så (om detta va ett tidigt missfall) att kanske de finns nått ägg i liv, men livmodern e för trasig för att behålla det.. vet inte. Jobbigt är det iaf.
önskar dig all lycka till,o stor stor kram från mig.