Är adoption moraliskt rätt eller fel?

Oj, vilket liv det blev här efter att jag gått och lagt mig!
Lösa antaganden kastas ut i cyberrymden på ett rent hårresande sätt.
Cherimoya påstår att jag tycker att folk från Kina passar bättre i sin egen kultur än här . Smurfan berättar att man får diskutera adoption men på sakliga grunder. På vilket sätt har vi diskuterat osakligt här inne? Tråden höll sig på en mycket bra och saklig nivå länge i går kväll.

Nej, trist att det inte kan få bli en normal diskussion om ett etiskt dilemma, för det är det faktiskt.

Och än en gång; om det inte är tydligt nog: Jag har inget emot adopterade, eller de som står i kö för att adoptera, eller de som har adopterat. Jag är tveksam till fenomenet att den fattiga världens barn "skickas" till den rika världen och det tycker jag är viktigt att kunna diskutera.

Ejnis:
"men i det enskilda fallet är det väl bättre för barnet att adopteras än att bli kvar på barnhem? Sen är det absolut en fråga på samhällsnivå om det är rätt att låta samhällets barn adoteras utomlands."

Absolut!

Jennie: hatten av för dig, för att du förmår hålla isär din egen historia och din kärlek till ditt barn, från själva principdiskussionen!

Det påstods tydligen i Ordfront för en tid sedan att adoptionsfrekvensen går hand i hand med korruptionsfrekvensen: att de länder som för ögonblicket har högst antal utlandsadoptioner brukar vara samma land som för ögonblicket är mest korrumperat. Jag vet inte om det stämmer, men gör det det är det ganska intressant.

Utopia: Jag talar inte om några gener som skulle höra hemma mer i en viss kultur, snarare att svarta föräldrar lika väl som vita antagligen helst behåller sina barn om de bara ges möjlighet.

Ullabella. Det är väl ingen som har sagt att adoptivföräldrar är sämre föräldrar?

Nattviolen: Ja, en win-winsituation - under förutsättning att vi har absoluta garantier på att de bortadopterade barnen inte i själva verket hade en familj som ville ha dem men inte erbjöds möjlighet och hjälp att behålla dem. Om vi har absoluta garantier på att inga mellanhänder tjänar pengar på adoptionerna och kanske har ekonomiska intressen i att de förekommer.

Har vi absoluta garantier?

Men Långväga; ser du ingen risk i att västerländska människors längtan efter barn resulterar i att tredje världens människor ibland blir pressade/tvingade/uppmuntrade att adoptera bort sina barn, och att det är en enormt smutsig hantering?

Jag antar att du menar att jag är en av "några till". Jag har inte kränkt dig någonstans, faktiskt inte Lilith heller. Däremot har vi kanske inte tyckt samma sak som du, men det är ingen kränkning.

Som Lilith skrev tidigare i tråden finns ju tydligen ett klart samband mellan korruption och adoptionsfrekvens, vilket skrämmer mig oerhört. Hur vet vi att de statliga kanalerna är säkra?