Va? Far man inte adoptera barn om man kan fa egna? 
Jag kan mycket val tanka mig att adoptera ett barn just for att sa manga behover ett hem, men det skulle jag inte fa alltsa? Jag skulle bli "icke godkand" for att jag vill hjalpa, stammer verkligen det? Men godkand om jag sager att jag inte kan fa egna barn?
Vad ska man saga for att bli godkand da? Om inte medkansla racker som svar?
Men ett barn kan ju vara onskat aven om man "bara" vill hjalpa.
Om jag bestammer mig for att jag vill ha ett barn sa adopterar jag hellre ett for att jag vet att sa manga behover ett hem istallet for att satta ett eget till varlden. Om det ar min enda orsak till att adoptera sa blir jag inte godkand alltsa eller har jag missuppfattat det hela?
mn73, jag tror jag fattar. Men i princip sa vill jag ju hjalpa ett barn till ett battre liv eftersom att jag kunde valja att fa biologiska barn men valjer att adoptera. Inte for att det verkar vara ett bra satt att bli foralder pa i forsta hand. Det ar ju inte det som snurrar i huvudet forst och framst utan tanken pa hur manga barn som lider i varlden och behover ett hem.
Vad kan man mer ha for orsaker da? Att man ar livradd for att foda barn och vara gravid, ar det en bra orsak?
Att man ar radd for att foda ett skadat barn, ar det en bra orsak?
Alltsa, jag kan bara inte halla med om det dar ni skriver gang pa gang att barnet far vaxa upp i tacksamhetsskuld om man "bara vill hjalpa". Det ar val ingen som adopterar bara for att saga till barnet att jag minsann hjalpte dig fran barnhemmet nu ska du vara tacksam och alska mig!" Och i sa fall hander det sakerligen fran "vanliga" adoptivforaldrar ocksa.
Jag fattar inte vad skillnaden ar att vissa "vill sa garna bli en familj men kan inte fa egna darfor adopterar vi" och "jag vill ha barn men adopterar hellre an satter ett eget till livet nar sa manga barn behover ett hem".
Slutklammen blir ju densamma anda, bada vill ha ett adoptivbarn. Sa jag fattar inte varfor den forsta skulle bli en battre foralder och godkannas men inte den andra. Om nagot sa ar val den forsta lite mer adel och godhjartad som tanker pa adoptivbarn i forsta hand, inte nar all else fails. (och shit vad manga besokare jag lar fa nu och pahopp har i traden! *forbereder mig*)
Sist men inte minst, jag tycker alla adoptivforaldrar ar varda heder oavsett varfor de adopterat. 
By the way, angaende tacksamhetsskuld. Ar det inte en storre press pa barnen som vet, nar de ar aldre atminstone, att deras foraldrar "bara" tog dem for att de inte kunde fa egna barn an ett barn som vet att det blev adopterat for att foraldrarna ville hjalpa och valde dem trots att de kunde fa egna barn?
Jag ar visserligen inte adopterad men jag skulle nog kanna mig mer alskad av nagon som tog mig trots att de kunde fa egna barn jamfort med nagon som inte kunde fa egna barn och darfor tog mig. Jag skulle gissa att det ar lattare att kanna sig som ett trostpris nar foraldrarna inte kan fa egna barn. Nagra tankar bara...
Jag vill garna hora ifran adopterade vad ni tycker.
"Om nagot sa ar val den ANDRA lite mer adel och godhjartad som tanker pa adoptivbarn i forsta hand, inte nar all else fails. (och shit vad manga besokare jag lar fa nu och pahopp har i traden! *forbereder mig*)"
Den andra ska det naturligtvis vara, inte den forsta.
Det ar klart att adoptivbarnet ar ditt eget, har aldrig menat nagot annat.
Men kom inte och sag att det ar ett forstahands val for alla som har gatt igenom ar av forsok, hormoner, ivf osv. For om det VAR ett forstahandsval sa hade man aldrig gjort ivf osv. Darmed INTE sagt att nagon gor fel som gor det i den ordningen, men inte ar det ett forstahandsval.
Och du har fel Bemma, man skaffar inte barnet bara for att kanna sig duktig. Men att hjalpa ett barn blir en bonus daremot. Det ar val inte sa himla manga som skaffar ett barn emot sin vilja bara for att hjalpa liksom.
Ar superstressad, men det ar val klart att alla adoptivbarn i vuxen alder iaf vet varfor h*n ar adopterad, om foraldrarna kunde fa barn eller inte. Alltsa, lar barnet ju veta "motivet" till adoptionen sa att saga oavsett vad du sager till dom.
Men kanner inte alla adoptivbarn tacksamhetsskuld pa nagot vis? Tva av mina vanner ar adopterade och bada sager att de ar tacksamma att foraldrarna adopterade dom. Formodligen kanner de flesta tacksamhet oavsett forutsattningarna for adoptionen. Sa da spelar ju inte foraldrarnas motiv nagon roll anda.