Jag vågar inte vara sjukskriven....

Menar du att en längre sjukskrivning skulle göra medgivandet ogiltigt? Eller vad är du rädd för? Tänk på att när barnet kommer behöver det föräldrar som är utvilade och som kan vara närvarnade till 100%. Bättre att vara sjukskriven nu än att inte kunna ta hand om barnet sen pga av smärtor och överbelastning. Kan du inte tala med AC eller er handläggare så du får veta om en sjukskrivning kommer att innebära problem/Juno

Men gumman,du måste lyda läkarna åtminnestone en tid!!Jag förstår dig mycket väl men du måste vara i bra kondition när ni för ert barn!!Snälla tänkt över detta,du ska inte behöva ha det så här!!!

Men känner du att du orkar med att försöka? Man vill ju inte att det ska bli värre!!Kan inte du sjukskriva dig några månader bara för att vila upp dig lite,gäller det några månader så kan dom inte säga så mycket!! Dessutom så är det inte något psykiskt utan din kropp är helt enkelt småtrött!Vad du än bestämmer dig för att göra så finns vi här för att stötta och lyssna på dig!!Vi diggar dig ju!!

Hej,Ett litet tips. Somatisera inte. Det vill säga, dina förklaringar om vad inflammationen beror på, behåll dom för dig själv. Du har en inflammation, kort och gott, som går över. Du kan inte veta när. Resten är bara gissningar, det kan vara stress, det kan vara privatliv, arbetsställning, di kan ändå med inte med säkerhet veta. Så stressfaktorn behåller du för dig själv. Lycka till Mi5.

Mitt inlägg försvann gör ett nytt försök..Silvana jag tror inte du behöver oroa dig. Jag är sedan en längre tid sjukskriven 25 % och ingen har sagt något till mig om att det skulle ge problem när man redan skickat sina papper till landet. Som jag förstått att du gjort. Vi har våra papper i kina och har inte hört något från Ac eller utredare. Så tänk på din hälsa och att du senare ska kunna kånka barn med dina armar. Krya på dig

Men gumman då usch vilken sits!!! Kan du inte sjukskriva dig en kort period bara så kanske det blir bättre. Läs någon distanskurs till hösten och fortbilda dig eller kanske tjänstledigt, ja jag vet inte hur jag ska råda dig. KRAM KRAM KRAM

När det kommer upp, så hade du en inflammation. Om det kommer upp. So what, utredaren har väl själv varit sjukskriven någon gång. Vi är bara människor.

Jag skulle inte heller ringa vår utredare om jag blev sjukskriven. Du har väl redan ert medgivande från nämnden?Jag skulle gjort som dom andra, alltså berätta att jag blev sjuk, om dom frågar framöver.Krya på dig!

Hej SilvanaJag är sjukskriven pga av mina njurar.Blir lätt trött och får blodbrist. Jag kommer nog att bli 25 % förtidspensionär och jag oroar mig inte om att det kommer att förhindra adoptionen. Plus att jag känner en som adopterat 2 barn och är heltidspensionär. Så tänk på dig själv nu i första hand och kurera dina värkande leder...

Oj, det låter inte alls roligt . Jag håller med de andra: det låter absolut som att du måste få bli sjukskriven. Jag förstår verkligen din oro (jag nojar över allt), så att prata med hemutredaren är kanske inte så tokigt? Så vet du mer sedan. Jag skulle nog göra det om jag var du (nu medan du jobbar, innan du blivit sjukskriven) och vara ärlig och säga att jag var orolig för om en sjukskrivning kan påverka adoptionen och att jag i sådant fall hellre fortsätter att jobba och plågas... Däremot tycker jag, precis som de andra, ABSOLUT INTE att du ska nämna något om den stress och påfrestningar du upplevt, som kanske är orsaken till inflammationen! Risken är att det kommer att låta helt fel, för är det en sak som man får höra som nybliven förälder så är det vad jobbigt, stressigt och ansträngande det är. Man fattar nästan inte varför folk är så snabba att fokusera på sådant, när man fått den största gåvan och lyckan i världen! Även sömnbrist, tandpsrickning, magsjuka och rinnsnuva är faktiskt i grund och botten trevligt när man så länge varit rädd för att man aldrig någonsin skulle få bli föräldrar överhuvudtaget... Det är positiva ansträngningar man gör nu. Men, så ser inte alla andra det så risken är att de drar paralleller mellan stressreaktion nu och stressreaktion när ni fått ert barn = inte bra. Så, jag skulle tiga om den troliga orsaken och bara konstatera att så här har det blivit. Det kan hända alla. Jag skulle inte heller säga att det hänt förr(!), för då kan hemutredaren också dra dumma slutsatser om att du "alltid" får allvarligt ont i kroppen vid stress, och det vill man ju inte.Ta hand om dig nu och jag hoppas verkligen att du snart läker ihop!