Kolik: Helenas baby grät i fem månader.

Koliken började när hennes baby var tre veckor och varade i fem månader. Barnet grät otrösteligt i otaliga timmar.

— Jag klarade inte av att lugna henne. Jag trodde att hon kanske ville ha mer mat, att mjölken sinade, men nej. Känslan av att inte kunna lugna sitt barn är förfärligt stressande, berättar Helena Brodtkorb.

I boken Mammachocken. Tröst och uppmuntran för småbarnsföräldrar berättar förstagångsmamman ocensurerat om hur det första året kan känna som ett mirakel och en ren mardröm.

— Gråtattackerna var värst på kvällarna från klockan fem och framåt, men barnet var i stort sett missnöjd från morgonen och framåt, berättar Helena.

— Vi hade 20 saliga minuter på morgonkvisten och så fortsatte hon att visa sitt missnöje i mer eller mindre utsträckning under hela dagen. Hon trivdes inte i babysitter eller på filten. Hon behövdes i stort sett bäras runt hela dagen eller sova i rörelse. Ingenting hjälpte!

Kolik kännetecknas genom gråt, irritation och oro

— Kolik är en beteckning på ett orostillstånd hos cirka 20% av annars friska barn. Alla är överens om att kolikbarn gråter mycket, men hur mycket de gråter, hur de gråter och varför de gråter är man per idag inte överens om, berättar Sølvi Helseth, proffessor vid institutet för sjukvård, Högskolan i Oslo och Akershus, Norge.

Helseth har praktisk erfarenhet som sjuksköterska, har skrivit en doktorgrad om kolik och har publicerat vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar om kolik och har i många år undervisat sjuksköterskestudenter i temat.

Den mest använda definitionen på kolik är "tre-regeln": Det vill säga att ett barn med kolik är ett friskt spädbarn (0-4 mån) som har anfall med irritabilitet och oro i mer än tre timmar per dag, i mer än tre dagar per vecka och i mer än tre veckor. (Wessel et al 54)

—Andra kriterier, till exempel att barnet dessutom utöver mycket gråt även ska vara smärtpåverkad, dra upp benen, ha utspänd mage och vara otröstlig, är man inte eniga om, påpekar Helseth.

LÄS OCKSÅ: 16 orsaker till bebisens gråt

Börjar i de första levnadsveckorna

— Koliken uppstår under barnets första 3 levnadsveckor, är på topp runt 6-8 veckor och avtar betydligt när barnet är 3-4 månader.

— Bortsett från orosperioderna är barnet friskt, välnärd och det visar bra utveckling. Barnet får inga varaktiga men av koliken, förtydligar Sølvi Helseth.

Tröst och avlastning är viktigt!

— På grund av gråten blev jag så spänd att jag inte kunde få lugn. Låg och gruvade mig på dagarna. Helena förtydligar att det var en väldigt tuff tid.

— Jag överlevde knappt! Kan inte säga att det gick speciellt bra med mig, psyket fick sig en ordentlig knäck, berättar Helena.

Helseth påpekar att den viktigaste åtgärnden är föräldrarnas omsorg av barnet och de otaliga åtgärder de tar till för att trösta sina barn. Metoderna att trösta är många; ge mat, bära, vagga, köra vagn på ojämt underlag, köra bil och ofta hittar föräldrarna en metod som tröstar just deras barn.

— Föräldrarna blir emellertid ofta oroliga och slitna och det kan påverka glädjen över barnet. Det är därför viktigt att föräldrarna känner sig trygga i att barnet är friskt, att de får stöd och möjlighet till avlastning, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Råd för bra babysömn

Fick hjälp av familjen

Helena berättar att det var familjen som hjälpte henne att överleva den tuffa perioden. Mycket avlastning på nätterna var guld.

— Jag behövde mycket sammanhängande sömn för att orka med dagarna. Jag hade många timmar att ta igen! Vi kunde ju knappt sitta ner i en sekund, det var mycket tröst och tjat hela dagarna. Hon sov knappt 20 minuter åt gången på dagtid. När man har ett kolikbarn behöver man mycket avlastning. Papporna får ställa upp på kvälls- och nattid i större grad. Ta babyn i skift i den grad det är möjligt. Använd öronproppar och samla alla resurser. Släkten bör träda in. Mor- och farföräldrar på promenad med vagnen och så vidare. Mamma behöver inse att hon inte kan ta bördan helt själv! Och var öppen om sorgen och besvikelsen. Prata med vårdcentralen, be om hjälp, råder Helena.

Var villig att prova det mesta

Som de flesta andra föräldrar var Helena och hennes man, musikläraren Sivert Høyem, villiga att göra det mesta för att barnet skulle få det bättre.

— Vi gick till terapeut och kiropraktor (två olika experter) från hon var sex veckor. Jag gick på mjölkfri diet i tre veckor och höll mig borta från matvaror som hade dåligt rykte. Vi var även hos läkare, provade minifom, massage och probiotika. Ingenting hjälpte, berättar Helena.

Barnet blev tre månader, fyra månader. Skriket varade i fem långa månader.

Råden som inte har bra dokumentation för effekt

Helena är inte den enda som provar «allt» för att hjälpa barnet. Svenska föräldrar betalar tusentals kronor för att få hjälp.

— I och med att kolik inte har en klar orsak är det också svårt att komma med ett förslag på åtgärd som hjälper. Därför är det viktigt att ta kontakt med vårdcentralen och undersöka barnet för att utesluta att det är något fel på barnet. Vårdcentralen kan bistå föräldrarna med råd och vägledning, samt systematisk utprövning av olika åtgärder.

När barnet gråter mycket har man lätt att prova olika åtgärder på en gång. Då blir det svårt att veta vad som hjälper om gråten avtar, säger Helseth.

Professorn påpekar att en rad behandlingsmetoder saknar eller har lite vetenskaplig dokumentation på effekt av spädbarnskolik.

• Minifom är ett läkemedel som ska reducera luftbesvär. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation för att detta hjälper spädbarnskolik.
• Örter, blend annat kamomill, citronmeliss, fänkål och körvel har använts mot spädbarnskolik. Detta ska antingen ges till den ammande mamman eller till barnet själv. Det finns någon, men sparsam dokumentation på att det hjälper.
• Alternativ behandling som homeopati, kiropraktik och akupunktur erbjuds ofta kolikföräldrar. Ingen av dessa åtgärder kan hänvisa till god vetenskaplig dokumentation. Dessutom är behandlingen ofta kostsam för föräldrar, säger Helseth.

Sockervatten lindrar

— Så vad hjälper?

— En åtgärd som rekommenderas som lindring är sockervatten. Flera försök har visat att sockervatten har en lugnande och lindrande effekt hos spädbarn, berättar Helseth.

Det kommer inte ta bort koliken, men ändå hjälpa mot skriket för en del. Sockervattnet verkar i ½-2 timmar.

Så gör du sockervatten:

1 struken matsked (15 ml) vanligt socker som löses upp i 1 dl varmt vatten och avkyls.

Denna lösning kan förvaras i kylskåp i två dygn. Sockervatten ska inte ges förebyggande, utan först när barnet skriker, och gärna varje timme om nödvändigt.

När barnet börjar bli oroligt eller gråter, läggs det ordentligt i din famn. Försök lugna det medan du ger ca. 2 ml ljummet sockervatten med en doseringsspruta (skaffas på apotek) in i barnets munveck.

Om detta inte hjälper, kan du försöka öka sockermängden till 2 strukna matskedar (30 ml) till 1 dl varmt vatten. Ge 2 ml åt gången även av denna blandning så som beskrivet ovan. (Källa: Goda råd när spädbarnet gråter mycket, apotekerforeningen, NO)

Vid allergi

Helseth berättar att allergi, och speciellt komjölkallergi, kan vara en orsak till kolik hos en del barn.

— Den ammande mamman kan prova en komjölkfri diet i 1-2 veckor. Om detta hjälper kommer barnets gråt reduceras avsevärt. Mamma behöver i så fall upprätthålla dieten och bör söka råd på vårdcentralen så att hon får en fullvärdig kosthållning. Om barnet får näring genom flaskmatning kan ersättning med låg allergipotential provas (men använd inte soya), avslutar hon.