"Dåligt samvete när jag vabbar" – föräldrar öppnar upp om jobbiga känslorna

Att ha småbarn innebär ofta en hel del VAB. Om det inte är ögoninflammation som går på förskolan så är det magsjuka eller rinniga näsor i mängder. 

De flesta småbarnsföräldrar känner nog igen sig – att få ihop både jobb och annat som ingår i vardagspusslet när mängder med VAB står för dörren är inte lätt. 

Att dessutom behöva deala med känslor av dåligt samvete gentemot jobbet för att man vabbar, när man egentligen inte ska behöva känna så, gör inte det hela lättare. 

Dåligt samvete vid VAB

I Familjelivs forum diskuteras det här med dåligt samvete vid VAB. En forumanvändare uttrycker att hen får dåligt samvete när det blir mycket VAB på en gång, och undrar om det är någon som känner igen sig. 

"Någon mer som har dåligt samvete när ni vabbar?", lyder forumtrådens rubrik. 

En sak är säker: Hen är inte ensam. 

"Har också dåligt samvete" 

Några av svaren i forumtråden lyder: 

"Jag har också dåligt samvete. Egentligen ska man väl inte ha det, men det visar ju lite på lojalitet så man får se det positivt! Känns extra tungt när det blir så ofta - varannan vecka typ för vår del..."

"Jag har också dåligt samvete. Kanske beror på att det nästan bara är jag som har små barn på min arbetsplats. Det som stressar mig är att jag vet att ingen annan gör mitt jobb när jag är borta, så jag måste själv åtgärda alla högar när jag är tillbaka. Dessutom har jag en chef som är lite "svår". En gång sa han att "jag skulle också vilja vara hemma". Fult tycker jag! Dessutom är jag stressad över att både jag o sambon smittas så av alla dagisbaciller. Vi orkar knappt ta hand om oss själva när vi får influensa, magsjuka osv... Har aldrig varit så här sjuk som när vi fick barn." 

"Jag får också dåligt samvete trots att mina kollegor är förstående (och hemma minst lika mkt eller mer). Jag och maken vabbar lika mkt och våra barn har varit sjuka en heldel. Med vår yngsta son hade vi 30 "vabb-dagar" förra året." 

"Har absolut inte dåligt samvete"

Det finns också några som berättar att de, med all rätt, inte känner dåligt samvete: 

"Nej, jag har absolut inte dåligt samvete. Barnen är sjuka och ska då vara hemma! Punkt. Ja, det kanske blir svårt på arbetsplatsen, men det är upp till dem att lösa. Har de småbarnsföräldrar anställda så kommer det att vabbas. INgen rår för att man blir sjuk eller får sjuka barn. Hellre att du är hemma än att ditt sjuka barn ska vara på förskola och må dåligt och smitta andra barn, och du tar med sjukdomen till din arbetsplats. Vabba med gott samvete!" 

"När jag vabbar så försöker jag fokuera på enbart mitt barn och ge 100% av min tid till honom den dagen/dagarna. Jobbet får klara sig utan mig, jag är inte oumbärlig (även om en del tror det). Man får sätta ner foten för sig själv och bestämma sig att vab = inget jobb. Punkt."

"Försöker att inte ha dåligt samvete. Just nu är jag hemma med sonen som har "ögoninflammation". Han blev hemskickad från dagis igår, då sa jag direkt att jag blir hemma veckan ut. Han är väldigt pigg men har lite gegg i ögonen som får torkas lite då och då. Jag tar hellre det säkra före det osäkra o håller honom hemma. Jag tycker fler föräldrar borde tänka så och inte klandra oss som sätter våra barn i främsta rummet."