Så tycker partierna om att stoppa religiösa friskolor

Sverige är runt 70 av landets 7 000 grund- och gymnasieskolor konfessionella friskolor, det vill säga skolor vars huvudman registrerat skolan med en religiös profil. Knappt en procent av svenska barn går i en konfessionell friskola, vilket kan jämföras med 75 procent i Nederländerna och 25 procent i Danmark, enligt en artikel från Stockholm Universitet.

Utredning om etableringsstopp

Under 2019 uppmärksammades regeringens utredning om att införa etableringsstopp, alltså att inga nya konfessionella friskolor får starta efter halvårsskiftet 2023, och skärpta krav för religiösa friskolor.

Enligt den nya skollagen 2011 är alla friskolor i Sverige tvingade att följa samma läroplan som kommunala skolor, men de får lov att ha konfessionella inslag, skriver Skolverket på sin hemsida. Till exempel så kan kristna skolor ha bibelkunskap, judiska skolor undervisning i hebreiska och muslimska skolor kan ha undervisning i arabiska.

Skolinspektionen stänger tre religiösa friskolor

Den senaste tiden har tre friskolor med muslimsk profil – Römosseskolan i Gårdsten, Lilla Römosseskolan och Römosseskolan Agnesberg – fått mycket uppmärksamhet efter att Skolinspektionen beslutat att stoppa skolorna. Anledningen bakom beslutet är enligt Skolinspektionen att de som driver skolverksamheten inte ska ha tagit ansvar för varken tillsyn, kontroll eller för att ekonomin i verksamheten skötts på ett bra sätt.

Utredningen föreslog:

• Skyldighet för berörda friskolor och fristående förskolor att anmäla konfessionell inriktning (i dag frivilligt). Skärpta bestämmelser om att barnens och elevernas deltagande i konfessionella inslag i skolan ska vara frivilliga.
• Ägarprövning av alla fristående skolhuvudmän (förskolor och skolor) utökas med ett demokrativillkor.
• Ägare och ledning som exempelvis försvarar våldshandlingar eller diskriminering diskvalificeras.
• Etableringsstopp för nya konfessionella friskolor. Fristående förskolor berörs inte av förslaget.

  Källa: SOU 2019:64

Läs mer: "Därför stänger skolinspektionen de muslimska skolorna"

Regeringens förslag för att stoppa religiösa friskolor

Under 2019 uppmärksammades regeringens utredning om att införa etableringsstopp, alltså att inga nya konfessionella friskolor får starta efter halvårsskiftet 2023, och skärpta krav för de berörda skolorna. Idag råder blandade åsikter mellan partierna i frågan om religiösa friskolor.

SD: "Omfattande problem har uppdagats"

Ludvig Grufman är pressekreterare för Sverigedemokraterna (SD), han berättar att partiet ställer sig bakom ett etableringsstopp, men även hårdare regler för konfessionella skolor:

– Omfattande problem har uppdagats på flera konfessionella friskolor; kopplingar till islamism, ekobrott där medel försvinner till islamistpartier, separation av flickor och pojkar och religiösa inslag i undervisningen, säger han till Familjeliv och fortsätter:

– Vi ställer oss bakom ett etableringsstopp för skolor med konfessionell inriktning tills vidare. Skolor som varit etablerade i Sverige länge och som fungerar mycket väl ska inte behöva läggas ner för att andra missköter sig och inte respekterar skolans styrdokument.

MP: Barn har rätt till saklig och allsidig utbildning

Lena Jutdal är politisk sekreterare för Miljöpartiet (MP), hon nämner inte att hennes parti står bakom ett specifikt etableringsstopp. Däremot menar hon att partiet är för att all undervisning ska vara helt fri från religiös påverkan:

– För oss är det en självklarhet att inget barn i någon svensk skola ska utsättas för direkt eller indirekt tvång att delta i aktiviteter av religiös art, och att all undervisning ska vara helt fri från religiös påverkan. Det handlar om varje barns rätt till en saklig och allsidig utbildning. Däremot är vi inte emot att det finns skolor som har frivilliga inslag av traditioner som springer ur en viss religion, motsvarande att eleverna firar lucia och sjunger Den blomstertid nu kommer i en del kommunala skolor. Det gäller inte minst judiska skolor, vilka är en viktig förutsättning för många att kunna leva ett judiskt liv i Sverige, säger Lena Jutdal (MP) till Familjeliv.

Tyck till!

Få del av de senaste artiklarna och hetaste forumtrådarna. Bli medlem här.

Partierna överens om att granska religiösa friskolor

Både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna tycker att granskningen av konfessionella inslag ska bli hårdare. Lena Jutdal (MP) menar att de vill skärpa granskningen så att det säkerställs att de konfessionella inslagen sker på ett bra sätt, men också så att de är frivilliga för eleverna att delta i.

– De allra flesta skolor som erbjuder frivilliga konfessionella inslag under skoldagen fungerar bra, men det finns också ett fåtal som inte gör det. Därför vill vi skärpa reglerna på det här området, säger hon.

Ludvig Grufman (SD), menar att de vill se hårdare granskningar och oanmälda besök på just konfessionella skolor för att uppdaga eventuella problem:

– Vi kräver att Skolinspektionen hårdgranskar konfessionella friskolor genom oanmälda besök, även på skolor som misstänks drivas på konfessionell grund. Skolor som inte följer styrdokumenten ska stänga, säger han.