Varningen: Bopriserna kan falla kraftigt

Högre energipriser, högre matpriser och en stigande inflation. Det är faktorer som Finansinspektionen lyfter fram i sin kartläggning av de svenska bolånen.

Samtidigt är räntorna på väg upp vilket sammantaget kan innebära ett brott mot den långvariga prisuppgången på bostadsmarknaden, enligt FI, som dock inte ser en nedgång i sig som som något negativt.

– Det bästa i det här läget vore om vi fick en viss dämpning av priserna, säger Erik Thedéen vid en pressträff.

Känsliga för höjningar

Enligt myndighetens scenario framöver, som bygger på vad som prisats in av marknaden, kan bolåneräntorna inom ett år stiga från dagens cirka 1,5 procent till 3 procent om ett år och till 3,9 procent under våren 2024.

För dem som varit med sedan 1990-talet låter det kanske inte så högt, säger Thedéen. Men enligt honom är det mer rimligt att utgå från perspektivet hos dem som tagit bolån mer nyligen.

– Och för den gruppen innebär det här mer än en fördubbling av de räntekostnader man har.

Det står också klart att andelen bostadsköpare med hög skuldkvot fortsätter att bli större. År 2014 hade drygt 25 procent en skuldkvot på 300-450 av inkomsten – 2021 landade samma siffra på nära 50 procent.

En oroande utveckling, anser Finansinspektionen.

– Hushåll med höga skuldkvoter är extra känsliga för stigande räntor. Stora skulder innebär också en högre känslighet om man skulle drabbas arbetslöshet vid en omfattande lågkonjunktur, säger Henrik Braconier, chefsekonom på FI.

"Stiger i ökande takt"

För att underlätta situationen för bolånetagare vill FI se över utökade möjligheter att säga upp sina bolån i förtid.

Enligt kartläggningen tog nya bolånetagare tolv procent större lån i fjol jämfört med 2020. Den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare steg från 307 till 327 procent vilket är den högsta nivån sedan kartläggningen inleddes.

– Vi ser en utveckling där där skuldkvoterna stiger i en ökande takt trots dämpande åtgärder, säger generaldirektör Erik Thedéen.