Vägen till Catrins förlossning

Hur kändes det när du fick reda på att du var med barn?

Underbart!!! Hade en misstanke i bakhuvudet att det kunde vara möjligt men vågade inte hoppas. Väntade därför över en vecka efter beräknad mens med att göra testet. När det sen snabbt visade ett starkt plus så var känslan enorm!

Hur berättade du för Marcus?

Marcus låg kvar i sängen och väntade medan jag gjorde testet. Jag läste bruksanvisningen flera gånger för att försäkra mig om att det verkligen stämde. Sen sprang jag från badrummet och hoppade ner i sängen. "Vi ska ha bebis!" sa jag, darrig på rösten.

Hur firade ni denna dag?

Vi var så inne i vår egen värld att vi glömde bort tiden och att jag skulle iväg och jobba. Det var sååå svårt att låtsas som om allt var normalt. Ibland hade jag så mycket känslor inom mig så jag var tvungen att låsa in mig på toa för att hoppa och le!! Efter jobbet åkte jag hem och åt godis och såg på film. Filmen var väldigt passande, den utspelar sig i Thailand och vår Mini blev till just där!

Vad har ni för arbetsnamn på magen?

Mini, har kallat magen det sen samma dag vi gjorde graviditetstestet. Har fler namn men Mini är det som vi (och andra) använder mest.

Har du fått något speciellt sug efter en viss typ av mat eller godis?

Nej. När jag hade mina "må-illa-veckor" åt jag endast jordgubbskräm med mjölk, var det enda som jag fick i mig.

Berätta lite om din graviditet, hur har du mått?

Jag hade några veckor som jag inte gick utanför lägenheten på grund av illamående. Då undrade jag om det var värt det och var orolig över ifall det skulle vara så här hela tiden. Det gick i alla fall över - jätteskönt! Mitt illamående har påverkats av lågt järnvärde och lågt blodtryck, men om jag ätit, druckit och vilat när jag mått illa så har det hjälpt. För övrigt har jag mått bra. Hade jag jätteont i ryggen under några veckor.

Vad är det bästa med att vara gravid?

Att jag aldrig är ensam, är inte ens mörkrädd längre. Under hela graviditeten har jag haft känslan av att "här går jag med min bebis i magen", det är inte längre bara jag. Det absolut bästa med att vara gravid är att jag just är gravid, det får alla tyvärr inte uppleva. Känslan av att en liten individ, skapad av mig och den jag älskar mest, växer inom mig är så stark att den inte kan beskrivas med ord!

Vad har du för tankar och känslor kring förlossningen?

Blandade känslor, mest är det en längtan. Har inte varit rädd inför förlossningen utan har resonerat som så att det är naturligt, vi är gjorda för att föda barn. Men självklart kommer oro ibland, känslor som framförallt handlar om hur vår Mini mår, inte så mycket om mig själv (känner mig trygg med Marcus och den svenska sjukvården).

Den är ganska nära nu...

Ja, och ju närmare förlossningen kommit desto mer tankar har dock dykt upp, tankar såsom "kommer jag klara detta?", "tänk om jag gör fel", "kommer jag ge upp?", "hur lång tid kommer det att ta?", "hur länge vill jag stanna på BB?", "när vill vi ta emot besök?"... Frågorna är många, men det visar sig när det är dags och jag får försöka tänka positivt.

Hur har du förberett dig?

Jag har pratat jättemycket med nära, kära och min mamma. Jag har turen att ha många vänner som är nyblivna mammor, och de har svarat på alla mina funderingar och vi har diskuterat diverse saker tillsammans. Jag och Marcus har varit på två jättebra öppna föreläsningar om förlossningen och om första tiden därefter. Har även läst boken "Att föda" av Gudrun Abascal, den kan jag rekommendera. Jag tror att det är viktigt att förbereda sig men samtidigt vara medveten om att det inte är säkert att det blir som man tänkt sig.

Hur tror du livet blir som mamma?

Jättesvårt att svara på! Jag hoppas att det kommer att bli jättebra, roligt och underbart! Tror även att det kommer att finnas perioder då man inser att det var mycket jobbigare än vad man tänkt. Jag ser verkligen fram emot att bli mamma och ska försöka göra det så bra som möjligt!

Finns det någonting du vill säga till andra gravida kvinnor?

Jag tror att det är bra om man kan försöka att njuta lite av tiden som gravid och inte bara längta tills bebisen kommer. Gå ut och ät på restaurang, gå på bio, ligg hemma flera dagar och bara läs bra böcker! I somras låg jag på stranden och väntade på en kompis som var sen. Då slog mig tanken att jag skulle njuta av att vara ensam, det var kanske sista gången som jag kunde få

ligga själv i lugn och ro på stranden med min tidning.

Jag har inte den inställningen att "livet tar slut" bara för att man får barn, men det blir en stor förändring. Så istället för att bara längta tills bebisen kommer - längta OCH njut!