CTG – fosterövervakning under förlossningen

Vad betyder CTG?

CTG står för cardiotokografi och betyder helt enkelt övervakning av hjärta och värkar. Apparaten består av två dosor som barnmorskan placerar på din gravida mage. En dosa placeras nära bebisens hjärta, ofta under din navel på höger eller vänster sida. Den andra dosan placeras på övre delen av magen, vid livmoderns topp där värkarna börjar och slutar. På så sätt mäter CTG-apparaten bebisens hjärtljud både under och mellan värkarna.

Övervakning av fostrets hjärtljud

Det vanligaste är att bebisens hjärtljud övervakas med en CTG-dosa på magen, men om det av någon anledning inte funkar eller om övervakningen behöver vara mer exakt kan man använda en skalpelektrod. Elektroden fästs då på bebisens huvud och mäter pulsen mer precist. Metoden funkar bättre om dosan på magen inte hittar kontakt vid olika lägesändringar eller om det är en stor mage och svårt att få kontakt via yttre registrering.

CTG mäter livmoderns värkarbete

Även din värkar registreras och övervakas med hjälp av CTG. Det är för att man ska kunna avgöra att det inte är för mycket värkar men framförallt för att se hur bebisen reagerar före, under och efter en värk. Det är nämligen en viktig parameter för att avgöra hur bebisen klarar av förlossningen, om hen utsätts för syrebrist och kanske behöver komma ut fort eller om allt är normalt och förlossningen kan fortsätta som den gör.

Läs mer: Sammandragningar, förvärkar eller värkar – vad är skillnaden?

“Köra en kurva” på förlossningen

När du som gravid kommer in på förlossningen med värkar eller för en kontroll brukar barnmorskan säga att man behöver “köra en ctg-kurva” för att se hur barnet mår. Det betyder att man övervakar bebisens puls och hur hen reagerar på värkarna under en kortare eller längre period. Att läsa av en CTG-kurva är en komplex kunskap som bara barnmorskor och förlossningsläkare jobbar med och inget man kan lära sig om man inte är just läkare eller barnmorska.

Olika sorters CTG-övervakning

CTG-övervakning kan ske vid olika tillfällen under graviditeten och förlossningen beroende på om du är i värkarbete eller inte. Syftet är dock detsamma – att kunna avgöra om bebisen i magen mår bra.

Olika sorters fosterövervakning med CTG:

Antenatalt CTG – görs innan en förlossning räknas som igång och kan göras till exempel om man kommer in för en kontroll till en förlossningsmottagning eller om det finns kända risker eller misstänka komplikationer under graviditeten.

Intagnings CTG – görs i samband med inskrivning på förlossningsavdelningen. Man behöver minst 20-30 minuters registrering för att kunna bedöma en CTG-kurva.

Intermittent CTG – görs under aktivt förlossningsarbete om det är en lågrisk förlossning. Den födande har inte CTG på hela tiden utan cirka 20 minuter varannan timme, det kan förekomma skillnader mellan olika kliniker.

Kontinuerligt CTG – vid en riskförlossning ska CTG övervakas kontinuerligt, det vill säga hela tiden. Det kan exempelvis vara att den födande har en pågående infektion, graviditetsdiabetes, ett tillväxthämmat barn i magen eller att kurvan bedöms vara avvikande på något sätt. Då ska registreringen fortgå för att säkerställa att bebisen klarar av värkarbetet.

Läs mer: Värkstimulerande dropp – till nytta eller besvär

Vad händer om CTG-kurvan inte är normal?

Om en kurva bedöms som inte normal kallar man det avvikande eller patologisk beroende på hur den ser ut. Om en CTG-kurva är avvikande är det i första hand så att registreringen ska fortsätta och faktorer som kan påverka barnets puls eller den födandes värkar behöver åtgärdas. Till exempel kan du som födande behöva ändra läge och lägga dig på sidan eller stå på alla fyra en stund. Om du har värkstimulerande dropp kan man behöva sänka hastigheten eller helt stänga av. Om inget hjälper och CTG-kurvan bedöms som patologisk en viss tid och inget av ovanstående hjälper så kan förlossningen behöva avslutas snabbt. Då väljer man antingen kejsarsnitt eller sugklocka beroende på hur långt i förlossningsarbetet den födande har kommit.

Läs mer:

Föda barn med kejsarsnitt – så går det till

Sugklocka vid förlossning – så går det till

Artikeln är skriven av Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska