Lustgas – den vanligaste smärtlindringen vid en förlossning

Lustgas är en sammansättning av dikväveoxid och syre. Det är klassat som ett läkemedel och är därför en medicinsk smärtlindringsmetod. Lustgasen gör att du slappnar av och inte upplever smärta lika starkt, men hur födande upplever den smärtlindrande effekten är individuellt.

Lustgasen påverkar hjärnan

Att andas lustgas under förlossningen gör att du slappnar av och inte upplever smärtan som lika stark. Efter några andetag upplever du ett rus i kroppen där du lättare slappnar av och bryr dig inte om att det gör ont. Med andra ord, lustgasen tar inte bort smärtan men påverkar hjärnan på så sätt att du inte bryr dig om smärtan lika mycket som utan lustgas.

Man kan ställas in lustgasen på olika nivåer beroende på hur ont man har. Det vanligaste är att man börjar på en låg nivå för att successivt öka när värkarna blir mer intensiva. Metoden har en fördröjd effekt och det är viktigt att börja andas i tid vid starten av varje värk för att ha maximal effekt när värken når toppen.

Det är individuellt hur man upplever lustgasens smärtlindrande effekt. För en del personer räcker det som enda smärtlindring under hela förlossningen, andra vill kombinera med mer smärtlindring som exempelvis epidural. Vissa tycker inte att lustgasen har någon effekt alls, eller mår illa och behöver sluta med gasen av den anledningen.

LÄS ÄVEN: Aktiv fas – det här hände ri kroppen under förlossningen

Andas lustgas med rätt teknik

Eftersom lustgasen har en fördröjd effekt, det vill säga det tar några andetag innan den börjar verka, är det viktigt att börja andas in gasen i rätt tid. Du får en mask som är kopplad till slangar i väggen. Den masken andas du ut och in i under en värk. När du känner att det börjar pirra i kroppen och magen börjar dra ihop sig till en värk tar du snabbt masken till ansiktet. Den ska hållas tätt över näsan och munnen.

De första andetagen kan du ta djupa för att få i dig mer gas i början, annars andas du som vanligt, förbi värkens topp och till du känner att värken är på väg bort. Då släpper du masken och andas vanlig luft. Det kan vara bra att andas ut de tre första andetagen i masken efter värken. Det är för att vädra ut resterna av lustgas i masken så det inte kommer ut i rummet.

Barnmorskan och undersköterskan hjälper dig att få till rätt teknik. Det kan ta några värkar innan du känner att lustgasen hjälper dig, det tar lite tid att vänja sig vid att andas på rätt sätt. Ge alltså inte upp direkt utan ge det några värkar innan du bestämmer dig för om du tycker om lustgasen eller inte. Mellan värkarna andas du vanlig luft utan masken precis som vanligt.

LÄS ÄVEN: Epiduralbedövning – så går det till

Lustgas påverkar inte barnet men kan göra dig illamående

Som med allt annat så finns det för- och nackdelar även med lustgas.

Fördelarna kan vara att:

– Du kan själv styra över hur mycket och ofta du behöver andas i lustgasmasken.

– Det påverkar inte barnet och inte heller värkarbetet.

– Det gör inte ont att andas lustgas, du behöver inte bli stucken med en nål.

Nackdelarna kan däremot vara:

– Det kan vara jobbigt och svårt att behöva andas i en mask.

– Du har inte samma rörelsefrihet i rummet eftersom du behöver ha masken när till hands hela tiden.

– Du kan bli illamående och yr och få minnesluckor

– Lustgas är inte bra för miljön. Det är inte heller bra för personalen om de får i sig höga doser under lång tid. Tänk därför lite extra på att andas ut i masken de första tre andetagen efter värken. Barnmorskan kommer påminna dig om det.

Du kan få lustgas när som helst under förlossningens aktiva fas. På en del förlossningskliniker kan du får lustgas även när du ligger i badet, det brukar vara en bra kombination av smärtlindringsmetoder. En del personer vill ha lustgasen även när de krystar, det kan funka men det kan också vara svårare att hitta krysttekniken. Det är som med det mesta individuellt. Tänk på att du kan bli dåsig och få minnesluckor, därför brukar många barnmorskor rekommendera att du inte tar lustgas precis när barnet är på väg att födas.

LÄS ÄVEN: Smärtlindringsmetoder vid förlossning - de här finns

Texten är skriven av Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska

Har du frågor kring smärtlindring vid förlossning? Maila [email protected]