Bristningar vid förlossning – allt du behöver veta

Ofta lyfts skräckexempel på svåra bristningar fram när ämnet förlossning och bristningar diskuteras. Något som gör att många är rädda och oroliga inför förlossningen. Alla barnmorskor jobbar aktivt med att du som föder ska brista så lite som möjligt, men trots det får nästan alla någon slags vaginal bristning när de föder sitt första barn. Och det behöver inte vara så farligt som det låter.

Grad 1 och grad 2 är de vanligaste bristningarna

Man delar in de olika bristningarna i fyra olika grader. Grad ett och två är de vanligaste och oftast minst komplicerade. När du får en grad ett-bristning innebär det en ytlig bristning i vaginan eller mellangården. Inga muskler har gått sönder. Det behöver inte alltid sys, det beror på vart det är och hur djupt det är. En grad ett-bristning kan också vara en bristning i blygdläpparna.

En grad två-bristning innebär att en eller båda musklerna runt vagina har gått sönder, helt eller delvis. Musklerna heter bulbocavernosus och transversus perinei. Den första går från klitoris ner på varsin sida om vaginan och möts under vaginalöppningen. Den andra går tvärs över bäckenbotten, från den ena sidan till den andra och ligger under bulbocavernosus muskeln.

Stygn direkt

Både grad ett och två bristningar sys av barnmorska inne på förlossningsrummet. I enstaka fall om det är en djup vaginalbristning som går långt in i vagina kan man behöva sy på operation. Då sys den av en läkare. På operationssalen har man bättre lampor och bättre förutsättningar om det är mycket som ska sutureras.

LÄS ÄVEN: Utdrivningsfasen – det här händer när barnet föds

Grad 3 och grad 4 sys på operation

En bristning av den tredje graden är när delar av, eller hela ringmuskeln gått sönder. Ringmuskeln sitter som en ring runt analen och är den muskel som hjälper att hålla avföring och att bajsa. Ringmuskeln heter även sfinktermuskeln och delas in i den yttre och den inre sfinktern. Ibland är den yttre bara lite lätt ruggad på ytan och ibland är båda av helt. En grad fyra-bristning är när hela sfinktermuskeln gått sönder och även slemhinnan i ändtarmen. De här typerna av bristningar sys alltid på operation av en läkare.

Bäckenbotten är komplex och det finns fler muskler på djupet som också kan skadas vid en vaginal förlossning. Det är ovanligt men eftersom det kan vara svårt att se kan det också vara svårt att laga. Det har forskats mycket på senare år om bäckenbottenskador även på djupet och kunskapen om dessa bristningar är idag bättre.

De flesta får någon slags bristning

Uppemot 85 procent av alla förstföderskor får någon slags bristning under förlossningen. De allra flesta får en första eller andra gradens bristning som sällan är komplicerade. En del får större bristningar av tredje och fjärde graden. Risken för en stor bristning är större om du är förstföderska, omkring 5 procent av förstföderskor får en sfinkterskada. För omföderskor är den siffran strax över 1 procent. Med andra ord 95-99 procent får inte en skada på sfinktern när de föder barn. När barnet är på väg ut med sitt största omfånf är huden i mellangården maximalt uttänjd. Det har en naturligt smärtlindrande effekt och gör att de flesta inte ens känner att de brister. Det känns först efteråt när barnet är fött och då kan det göra ont och svida oavsett hur stor eller liten bristningen är.

Färre stora bristningar i hela landet

I hela landet pågår det förbättringsarbeten gällande bristningar och att förebygga dessa. Barnmorskor och läkare utbildas mer på djupet i bäckenbottens anatomi och i den senaste sutureringstekniken. Det tränas på att hålla perinealskydd på bästa sätt. Tack vare detta har andelen stora bristningar minskat i hela landet de senaste åren.

LÄS ÄVEN: Så går en förlossning med sugklocka till

Sugklocka är en riskfaktor för att få en stor bristning

Man brukar dela in riskfaktorerna i tre grupper när det gäller bristningar vid förlossning. Det finns nämligen olika faktorer som beror på den födande, barnet och förlossningen. Att förlossningen avslutas med sugklocka eller tång, den födande är förstföderska och att barnet väger mycket är de största riskfaktorerna.

Riskfaktorer relaterade till den födande:

• Förstföderska
• Över 40 år
• Omskuren
• Tidigare kejsarsnitt, första vaginala förlossningen
• Tidigare sfinkterskada
• Bristande kommunikation

Riskfaktorer relaterade till barnet:

• Barnet väger mer än 4 kilo
• Ligger i en avvikande bjudning som kallas vidöppen hjässbjudning
• Har stort huvudomfång

Riskfaktorer relaterade till förlossning:

• Förlossningen avslutas med sugklocka
• Värkstimulerande dropp
• Långt utdrivningsskede, den födande krystar längre än en timme.
• Förlossningen avslutas med tång

Så jobbar barnmorskorna med att minska risken för bristningar

När du föder barn vaginalt utsätts din bäckenbotten för ett stort tryck. Vävnaderna tänjs ut till 300 procent. Det är otroligt vad kroppen kan och är gjord för!

Perinealskydd

Alla barnmorskor jobbar aktivt för att du som föder ska brista så lite som möjligt och framförallt slippa en bristning av tredje och fjärde graden. Detta gör de genom något som kallas perinealskydd, de skyddar mellangården när barnet föds fram. Perinealskydd är en kombination av flera saker och inte enbart att barnmorskan håller ett specifikt grepp.

Varma handdukar

Varma, blöta handdukar är något som många använder. Forskning har visat att det är ett bra sätt att värma upp vävnaderna i mellangården och öka blodcirkulationen för att minska bristningar. Det är också smärtlindrande för dig som föder, det brukar kännas skönt med värme.

Kommunikation

God kommunikation mellan barnmorskan och dig som föder, att ni hör varandra och lyssnar på varandra. Barnmorskan ska förmedla att det är viktigt att det får gå långsamt när huvudet föds, att även om det gör ont och svider. Du som föder uppmanas att andas och flåsa istället för att krysta när den största delen av barnet ska födas fram, oftast huvudet.

Ställning

Den födande kan välja en förlossningsställning som avlastar mellangården och gör att barnmorskan har god uppsikt över perineum. Det kan exempelvis vara att föda på sidan eller stående på alla fyra.

LÄS ÄVEN: Föda barn i vatten – allt du behöver veta

Smärtlindring och suturering av bristning

När barnet är fött och moderkakan är ute tittar barnmorskan, oftast tillsammans med en kollega, på bristningen. I de allra flesta fall kan den sys på rummet och i annat fall behöver den sys på operation av en läkare. Du ska alltid ha en bra smärtlindring när du blir sydd. Det kan kännas obehagligt, men det ska inte göra ont.

Lokalbedövning

Sys du på rummet får du lokalbedövning i vagina eller en bedövning som heter pudendusblockad. Då bedövar men helt enkelt nerverna i bäckenbotten. Om du behöver sys på operation får du en ryggbedövning som heter spinal, samma som man får när man gör kejsarsnitt.

Tråden som man använder när man syr en bristning försvinner i regel av sig själv. Du behöver alltså inte komma tillbaka för att ta bort stygnen.

Infektion i bristningen

Det kan hända att du får en infektion i bristningen några dagar efter förlossningen. Det är svårt att hålla helt rent och fritt från bakterier. Oftast känner du att det svider och gör mer ont igen efter att det kanske känts bättre någon dag. Det kan se svullet och rött ut och något stygn kan ha släppt. Det kan också lukta illa. På BB brukar barnmorskorna alltid erbjuda sig att titta på bristningen innan det är dags att åka hem. Då kan de se om det finns tecken till infektion. Det är inte helt fel att titta själv med spegel tillsammans med barnmorskan. Oftast ser det mycket värre ut i fantasin än vad det faktiskt gör på riktigt.

Problem långt efter förlossningen

Hur snabbt en bristning läker är olika, allt från några veckor till flera månader. Om du upplever problem av din bristning långt efter förlossningen är det viktigt att du söker hjälp. Du ska inte lida av inkontinens, det ska inte göra ont om du vill ha omslutande samlag och du ska inte behöva använda ett finger i slidan för att kunna bajsa. Om någon påstår att det är normala förändringar efter att ha fött barn har hen fel. Ta kontakt med en barnmorska som kan guida dig vidare. Det finns även sjukgymnaster och läkare som är experter på bäckenbotten. De kan hjälpa dig.

Kom ihåg att de allra flesta som får en bristning vid sin förlossning blir helt återställda och har inga problem i framtiden. Hela 95 procent av alla förstföderskor får inte en sfinkterskada, även om de flesta får någon slags bristning.

LÄS ÄVEN: Sen avnavling – därför är det viktigt att barnet får allt sitt blod

Texten är skriven av Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska

Har du frågor om bristningar i samband med förlossning? Maila [email protected]