Epiduralbedövning – så går det till
Många som tagit epidural vittnar om en kall sköljande våg som går genom kroppen – och så plötsligt kan de prata normalt igen och ta en promenadtur i förlossningsavdelningen. Samtidigt beskriver många nackdelarna med epidural. Hur ska man egentligen tänka som gravid inför sin förlossning? Hur ska man kunna komma fram till ett beslut när man själv vet så lite om medicin?
Epiduralen, eller ryggbedövningen är den mest effektiva smärtlindringsmetoden som vi har idag. Lite mer än hälften av alla förstföderskor använder sig av den, och ungefär en femtedel av alla omföderskor. I Sverige använder man en blandning av läkemedel som ger bra smärtlindring men som samtidigt gör att den födande har full rörlighet i benen och kan gå och röra sig som vanligt.
LÄS ÄVEN: Smärtlindring förlossning – allt om de olika metoderna
Ryggbedövning – hur går det till?
Först och främst behöver du har en infart i armen eller på handen, en så kallad PVK. Den sätter barnmorskan ibland direkt när du kommer in och ibland när du säger att du vill ha en ryggbedövning. Det är olika.
Det är alltid en narkosläkare som lägger en ryggbedövning. Du får ligga eller sitta i en position där du kan kura ihop ryggen. Läkaren känner och trycker på din rygg för att mäta ut var hen ska sticka. Din rygg tvättas av noga för att det ska vara sterilt och du inte ska få in bakterier i ryggkanalen.
Du får först lokalbedövning i huden och sedan sticker läkaren med en lång nål där ryggbedövningen ska sättas. Många kan tycka det känns obehagligt med nålar. Du ser inte nålarna som läkaren jobbar med och troligtvis är du i aktivt värkarbete och har mer ont av värkarna än vad sticket kommer göra.
Epidural eller spinal, vilket är bäst?
Epidural och spinal är två olika sorters ryggbedövningar. En epiduralbedövning, eller EDA som det också kallas är bedövning via en tunn slang som läggs i epiduralrummet i ryggkanalen. Bedövningen sprutas in via slangen och kan ges i låg dos under lång tid för att hela tiden ge bra smärtlindring. Det tar ungefär en kvart innan man känner någon effekt av bedövningen och full effekt har man efter ungefär en halvtimme. Under förlossningen kopplas epiduralen oftast till en pump som ger ett jämt flöde av bedövningsmedel.
En spinalbedövning läggs med hjälp av en tunn nål längre in i ryggkanalen. Ingen slang lämnas kvar så bedövningen går inte fylla på som en EDA. Effekten kommer direkt och oftast är det lättare att lägga en spinal än en EDA. Efter ungefär två timmar avtar effekten av bedövningen.
Spinal kan vara bra om det går snabbt
Epidural är den vanligaste formen av ryggbedövning. Eftersom slangen lämnas kvar i ryggen kan man ge bedövning via den under hela förlossningen oavsett hur lång tid det tar. Därför lämpar den sig bäst framför allt hos förstföderskor då det ofta tar många timmar. För omföderskor som fött barn vaginalt tidigare och där man tänker att förlossningen går fort kan man erbjuda en spinal istället. Eftersom effekten håller i sig två timmar och den inte går att fylla på så vill man gärna att barnet ska vara fött inom två timmar.
Ryggbedövning – på gott och ont
En ryggbedövning är en bra bedövning men kommer också med nackdelar. Många gånger blir värkarna svagare och inte lika effektiva som innan bedövningen. Det gör att förlossningen tar längre tid. Ofta behöver den födande värkstimulerande dropp för att få mer kraft i värkarna igen. Det finns en ökad risk att förlossningen behöver avslutas med sugklocka efter att den födande fått en ryggbedövning.
Ryggbedövningen i sig ökar inte risken för stora bristningar, men det ökar risken för värkstimulerande dropp, sugklocka och förlängd krystning som alla är riskfaktorer för stora bristningar.
Det finns forskning som tyder på att personer som använt ryggbedövning under sin förlossning löper större risk att få problem med amningen.
I vissa fall kan en epidural eller en spinal vara precis det som behövs för att få en förlossning att gå framåt. Att en förlossning går framåt kan nämligen hämmas av mycket stresshormoner, om den födande har väldigt ont, inte kan slappna av och spänner sig mycket. Då kan en EDA göra att den födande slappnar av och förlossningen tuffar på som den ska.
LÄS ÄVEN: Aktiv fas – det här händer i kroppen under förlossningen
Huvudvärk efter en ryggbedövning är ovanligt
De vanligaste komplikationerna och biverkningarna efter en ryggbedövning är:
– Svårt att kissa. Många kan ha svårt att kissa under förlossningen och de första timmarna efter. Det är inte ovanligt att man behöver hjälp med att tappa urinblåsan med hjälp av en kateter.
– Klåda över kroppen. Det kan lia väldigt mycket, framförallt på magen. Det är helt ofarligt och beoror på en biverkan av läkemedlet du får i din ryggbedövning.
– Frossa. Att huttra och skaka är en vanlig biverkan som kan hålla i sig några timmar. Inget farligt men kan vara jobbigt.
- Blodtrycksfall. Det är framförallt vanligast i samband med att du får bedövningen. Därför kollar undersköterskan ditt blodtryck ofta under första kvarten.
– Öm i ryggen. Du kan få ont i ryggen där ryggbedövningen getts, det kan kännas ungefär som ett blåmärke. Det är inte farligt och det går över efter ett par dagar till veckor.
– Feber. Man kan få feber av flera anledningar under en förlossning. Ibland kan det bero på en infektion, och ibland beror det på epiduralbedövningen.
Det är väldigt ovanligt att det uppstår komplikationer och nervskador på grund av en ryggbedövning. Studier har visat att det snarare beror på graviditeten och förlossningen om en nyförlöst person drabbas av exempelvis domningar i ben och fötter efter en förlossning med ryggbedövning.
I sällsynta fall kan en ryggbedövning leda till något som heter durapunktion. Det betyder att man råkat sticka för långt med nålen och ryggmärgsvätska läcker ut. När den läcker ut blir det en tryckförändring i hjärnan som gör att man får väldigt ont i huvudet. Det gör ont när man sitter eller står, ligger man ner känns det bättre. Oftast hjälper det att vila, få i sig vätska och koffein och smärtlindring. I enstaka fall kan man behöva täppa till hålet i ryggkanalen genom att spruta in lite av den drabbades eget blod. Det är en helt ofarlig komplikation men såklart obehaglig.
Läs på och var förberedd
Till dig som är gravid och ska föda barn, läs på! Förbered dig på din förlossning, läs hur det går till och vilka smärtlindringsmetoder som finns. Är du nyfiken på en epidural eller känner du dig skeptisk? Låna böcker, lyssna på poddar, prata med din barnmorska. Att föda barn är något av det största du gör i livet, kom förberedd.
LÄS ÄVEN: Sen avnavling – därför är det viktigt att bebisen får allt sitt blod
Texten är skriven av Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska.
Har du frågor om förlossning och smärtlindring? Maila [email protected]