Mailin (5) föddes extremt prematur

Lyckan var stor när Anna (30) och Karl Gunnar (39) för sex år sedan fick besked om att de skulle bli föräldrar för första gången.

Paret ville gifta sig först och satte snabbt igång med planering av bröllopet.

Fick ryggsmärtor

Några dagar före själva bröllopsdagen börjar Anna få starka smärtor i ryggen. Hon uppsöker flera läkare, men alla tycker det är normala gravidbesvär som kommer gå över av sig själv.

Men smärtorna är kvar och i tillägg får hon brunaktiga flytningar. Anna, som själv är utbildad barnmorska, förstår att saker inte är helt som de ska.

Förlossningen var i gång

I vecka 23 av graviditeten, bara två dagar före bröllopet, känner hon sig helt eländig. Hos läkarjouren tas hon äntligen på allvar och läkaren som undersöker henne ser att hon blöder. Anna skickas direkt till sjukhuset. Här gör de en ultraljudsundersökning och beskedet hon får chockerar henne.

– De sa att jag hade öppnats och att jag inte kunde göra något alls. Jag var så arg och ledsen och jag kunde inte förstå varför det var så. Varför kunde de inte stoppa förlossningen? Varför hade inte läkarna reagerat på det jag sa?

– Jag mådde väldigt dåligt och smärtorna jag hade i ryggen visade sig vara värkar. Det var helt förfärligt, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Sebastian var inte större än ett smörpaket

Försöker rädda barnet

Anna behöver tillbringa en natt på sjukhuset och när hon vaknar nästa morgon har saker förändrats. Värkarna är borta, men hon blöder fortfarande. Läkarna gör en helomvändning och beslutar att skicka henne till rikshospitalet i Oslo där de ändå kommer ge henne mediciner i ett försök att stoppa förlossningen.

– Vi avblåste bröllopet, berättar Anna. – Den enda tanke jag hade var att i Oslo kan de detta och de ska klara av att behålla barnet i min mage så länge som möjligt!

>

Anna och Karl Gunnar förbereder sig på att tillbringa lång tid på sjukhuset, men bara få dagar efter ankomst föds deras dotter.

Lilla Malin föds i vecka 23+3, hon väger bara 530 gram och är 28 centimeter lång.

Blev gradvis starkare

Efter förlossningen är det länge osäkert vad som ska hända med dottern. – Dagarna varierade väldigt, från goda till tunga. Läkarna kunde inte ge oss några garantier för att hon skulle klara sig och vi var förberedda på att allt kunde ske. Men jag tänkte att vår kärlek och närhet skulle hjälpa henne, säger Anna.

– Kan få extra utmaningar

Enligt Audrey van der Meer, professor i utvecklings- och neuropsykologi vid NTNU, definieras för tidig födsel som födsel före 37 graviditetsveckor.

Årligen föds det i Norge 215 barn (0,4 procent av totalt födelseantal) under 1000 gram, som definieras som extremt låg födselvikt.

– Extremt prematura har desvärre störst risk för att få extra utmaningar, som kan vara allt från synsvårigheter och motoriska problem till uppmärksamhetsproblem och psykiska svårigheter, säger hon.

– Många, men inte alla prematura barn, är senare i utvecklingen än jämngamla barn och de flesta kommer «ta igen det» innan de börjar i skolan. Men det är dessvärre ungefär hälften av alla förtidigt födda barn med låg födselvikt (under 1500 gram) som kämpar med psykiska svårigheter under ungdomstiden och vuxen ålder.

LÄS OCKSÅ: - Det gjorde ont att se dom ligga där helt utsatta med andningshjälp

Beror på hur tidigt födda de är

Enligt helsenorge.no kommer spädbarn som föds efter vecka 30 som regel klara sig fint. De kan behöva några fler dagar på sjukhuset, men kommer på längre sikt ha lika bra hälsotillstånd som barn födda runt beräknat datum.

De föds väldigt få spädbarn före vecka 30. Dessa barn behöver ligga längre på sjukhus. Barnen är underutvecklade när de kommer till världen. En del behöver andningshjälp från en maskin. Barn som föds väldigt tidigt kan få allvarliga hälsoproblem. Det diskuteras idag hur tidigt det ska erbjudas hjälp för att rädda barn. Prematura barn föds idag med en födselvikt på ner mot 500-1000 gram, och det är vanligt att man försöker rädda dom ända ner till vecka 24.

Metoder för att rädda barn vid för tidiga förlossningar blir hela tiden mer raffinierade, men de kan inte alltid förhindra att barn som föds väldigt tidigt ofta får allvarliga hälsoproblem.

Enligt Nhi.no hittade man i en studie från USA bland överlevande med födselvikt under 750 gram, att en femtedel var mentalt efterblivna (IQ under 70) och nästan en tiondel hade cerebral pares.

En brittisk uppföljningsstudie av barn födda i graviditetesvecka 20-25 visade att vid sexårs ålder hade ett av åtta barn allvarlig cerebral pares, fyra av tio hade reducerad intelligens och en fjärdedel hade så allvarlig hjärnskada att de behövde hjälp från en omsorgsperson.

Det är emellertid viktigt att lägga märke till att båda dessa studierna handlar om barn som fötts för mer än tio år sedan, och som enligt Nhi.no därför fick sämre behandling än de får idag.

Kort för åldern

Malin är idag en glad och aktiv flicka på fem år som enligt sin mamma inte har någon form av hjärnskada, men utvecklingsmässigt ligger hon något efter jämnåriga barn.

Hon är väldigt kort för åldern och är med sina 96 centimeter lika lång som treåringarna på förskolan.

Anna berättar att hon föreställt sig att Malin mest troligt skulle «ta igjen» det när hon kom i femårsåldern, men eftersom det inte har hänt har läkarna beslutat att dottern ska börja med hormonbehandling.

– Hon kämpar motoriskt med att hon inte klarar alla saker som femåringar vanligtvis ska kunna. Läkarna vet inte riktigt vad som är orsaken till detta, hon har mycket energi och kan mycket, men de tror att det kan sa samband med att hon är så kort, förklarar Anna.

Uppskjuten skolstart

Mailing är också efter jämnåriga när det gäller saker som färgläggning och att räkna. I höst skulle hon egentligen börja skolan, men skolan är just nu uppskjuten ett år.

Enligt specialpedagogen i förskolan har Mailin problem med att koncentrera sig länge på det de håller på med. Detta är något de tränar mycket på, då hon idag är på samma nivå som fyraåringar.

– Men det har hänt otroligt mycket det sista året. Vi är väldigt tacksamma för jobbet de gjort i förskolan för att hjälpa henne med utvecklingen. Saker går framåt, säger Anna.

Mailin har även väldigt dålig syn på ena ögat. – Hon hade minus 9,0 och läkarna sa att det nog berodde på att hon behövde använda syre så länge. Synen korrigerades med en lins så att det nu är minus 6,0, berättar Anna.

Vägrar att prata

En annan utmaning har varit att Mailin kan vara väldigt tillbakadragen och att hon i perioder helt slutar att prata.

Familjen och läkarna är självklart osäkra på om det har samband med att hon föddes extremt prematur eller inte.

– När vi började i förskolan för tre år sedan, var det bara åtta barn på hennes avdelning och det gick väldigt bra. Men när det började fler barn, slutade hon att prata i förskolan. Efter samtal med en psykolog bestämde vi oss för att jag skulle vara där en lite stund så att hon skulle bli tryggare. Det hjälpte men hon kan fortfarande plötsligt sluta att prata, och när vi hämtar henne så öppnar det sig som en fors, säger Anna.

– Det har varit en utmaning för oss, men även där gör vi framsteg. Mailin förändras varje dag och vågar hela tiden mycket mer än tidigare. Nu ser hon fram emot att bli storasyster och jag är helt säker på att hon kommer bli den bästa syster som finns, ler Anna.