Stine födde ensam i badrummet

Åk hem och slappna av!

En vecka efter beräknad förlossning var Stine Lervik (21) på övertidskontroll på sjukhuset. Läkarkontrollen fastslog att förlossningen högst troligt skulle börja av sig själv inom ett par dagar.

Sent samma kväll började värkarna öka lite, men de var inte regelbundna. Natten kom och hon försökte att sova, men kramperna i magen var såpass onda att ingenting hjälpte. Stine och sambon åkte därför till förlossningsavdelningen.

– Barnmorskan mätte bara fosterljud under en värk och sa att allt var som det skulle. Men jag hade fortfarande bara öppnat mig två centimeter, så enligt ”tumregeln” skulle det ta tre timmar till innan jag kunde räkna med att vara i förlossningen med fyra centimeter öppning, berättar Stine.

Med andra ord skulle det ta lång tid innan barnet kom...

Hon fick erbjudande om att stanna kvar och gå i korridorerna för att se om värkarna ökade, eller ”åk hem, få i dig lite mat, ta en dusch och försök slappna av”.

– Självklart valde jag att åka hem, det lät ju himmelskt. Men det blev inte precis så...

LÄS OCKSÅ: Pappa blev barnmorska

Det small till

– Väl hemma klarade jag inte av att äta speciellt mycket och det var i alla fall inte skönt att ligga ner, säger Stine. Hon övertalade pappan att sova, för hon tyckte att det var viktigare att han var utvilad vid förlossningen än att han höll sällskap under värkarna, och så blev det.

Stine växlade mellan att gå runt i lägenheten och att ligga på soffan med en plaskvåt handduk för att kyla ner sig lite mellan turerna. Värkarna ökade inte speciellt mycket.

Klockan halv sex gick vattnet.

– Det kändes som om det small till och värkarna blev väldigt intensiva. Men jag ville inte åka till sjukhuset en gång till i onödan, jag minns ju att dom sa att ”Det här kommer ta lååång tid”, så jag förberedde mig på att det skulle bli värre och att det inte var något att klaga över än.

Klarade inte av att ropa på hjälp

Minuterna gick och värkarna gjorde ont! Så kom plötsligt krystvärkarna!

Alla som har fött vet att krystvärkar betyder att barnet är på väg ut och att barnmorska och hennes medhjälpare gör sig redo att ta emot barnet.

Stine hade inte fött tidigare, hon var inte på sjukhuset, snarare helt ensam i badrummet.

– Jag förstod väl inte helt vad som hände innan huvudet kom, men då fanns det ingen återvändo! Jag försökte ropa på barnets pappa men det var inte så enkelt... Till slut gav jag upp och valde istället att fokusera på att få ut babyn. Kroppen tog över rodret och pressade helt automatiskt. Jag hade inte en chans att hålla igen. Jag fick en väldigt speciell känsla och det gick upp för mig att jag skulle föda min baby helt ensam, men då var det för sent att göra något annat än att få ut henne.

Hade navelsträngen runt huvudet

– Jag satt faktiskt på toaletten när jag födde och fick bra hjälp av tyngdkraften. Jag tog tag runt huvudet på babyn och drog ut henne medan jag pressade på, ville ju inte att hon skulle komma ner i toaletten, berättar Stine.

Babyn hade navelsträngen runt huvudet och grät inte. Men Stine visste vad hon behövde göra.

– Jag har sett många förlossningar innan och sett att man kan suga ut fostervatten från babyns näsa och mun, så det gjorde jag. Då kom gråten, minns hon.

Överraskade sovande pappa: ”Hon har kommit!”

Stine satt i chock en stund innan hon tog med sig babyn på armen, gick in och väckte den nyblivna pappa. Hon öppnade dörren till sovrummet och sa ”Hon har kommit” innan hon gick ut lika snabbt igen.

Tänk vilken scen han vaknade upp till!

Han ringde omedelbart förlossningen och en ambulans kom på 10 minuter. Pappan fick klippa navelsträngen hemma innan dom åkte ner till sjukhuset igen.

Ett tecken på att Stine var i lätt chock: Precis innan de skulle åka med ambulansen sprang hon in i badrummet och hämtade brunkräm och pärlörhängen.

– Fick inte precis användning av det, men tänkte där och då att det säkert var smart – Mobil och kamera blev kvar hemma, fnissar Stine.

LÄS OCKSÅ: Anette födde i hissen

Det är inte möjligt!

Personalen på sjukhuset var långa i ansiktet när Stine kördes in med babyn på armen!

– Jag mötte ju samma personal som var där på natten. De tittade på oss med stora ögon och sa ”Det är inte möjligt!” Men jodå! Tuva kom i rekordfart. Det blev fullt inne på vårt rum och alla ville veta hur det här hade gått, berättar Stine som där och då var lite omskakad efter allt som hade hänt.

Kunde inte haft en bättre förlossning!

– Jag kunde egentligen inte haft en bättre förlossning! Det är ju faktiskt skönt att tänka på att pappan och jag var de allra första som fick hålla henne, berättar Stine.

Hon tänker fortfarande mycket på det som hände och vad som hade hänt om något hade gått fel!

– Innan förlossningen tänkte jag mycket på hur det skulle bli och såg många förlossningsscenarion framför mig, men aldrig den här!

Stine har efter detta fått en till flicka. Hon oroade sig aldrig för förlossningen, men var undrade om den här förlossningen skulle gå lika snabbt.

– Barnmorska och läkare rekommenderade att jag skulle åka tidigt till sjukhuset, berättar Stine som följde rådet. 4 timmar efter ankomst på förlossningen föddes Live.

Tanken på hemförlossning är inte helt främmande för Stine, om hon får flera barn.

Hemförlossning har aldrig skrämt mig, men om jag skulle göra det en gång till skulle jag se till att det var under trygga omständigheter med kunnigt folk runt mig, avslutar Stine.