Hur svårt ska det vara att välja namn till bebisen? Forskaren svarar

"Byta namn på 4–månaders bebis"

Läs hela forumtråden här.

"Nomen est omen" – namnet är ett förebud. Det gamla latinska ordspråket slår fast att namnet vi får också kommer påverka vårt öde. Så det här med att välja namn till sin bebis kan vara riktigt svårt – som förälder vill man ju förstås det bästa till sitt barn! Familjeliv har pratat med en namnforskare, som reder ut vilka faktorer som spelar in när vi ska välja namnet till vår bebis.

Många faktorer som spelar in när vi väljer namn till bebis

Emilia Aldrin är doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet och forskar om personnamn. Hon har gjort en enkät med 600 nyblivna föräldrar, som fick svara på hur de har valt namn till sina barn. Resultatet visar att det är många faktorer som samspelar.

– De flesta av dem jag intervjuade gav långa beskrivningar om hur valet hade gått till, säger Emilia Aldrin.

Det som spelar in allra mest är den estetiska faktorn, till exempel att namnet ska vara gulligt, häftigt, mjukt eller tufft. Den näst vanligaste faktorn är att namnet ska vara lagom vanligt, eller tvärtom, ovanligt. Det är något som föräldrar funderar mycket på idag.

Faktorer som påverkar namnvalet

• Estetik – hur det låter när vi säger det och hur det ser ut i skrift
• Associationer – vilka associationer namnet väcker hos oss själva
• Status – vilken social status namnet har
• Praktiskt – lätt att stava och skriva, gångbart utomlands
• Unikt eller vanligt – hur vanligt eller ovanligt namnet är
• Syskon – hur det passar ihop med syskons namn och efternamnet

Unikheten i namnet en modern faktor

– Det säger en del om tiden som vi lever i nu, med individualism, valmöjligheter och självförverkligande. Jag tror inte att unikheten hade varit en lika avgörande faktor för 20 år sedan eller 30 år från idag, förklarar Emilia Aldrin och säger att samma resonemang gäller för trenden att ta ett helt nytt efternamn.

De föräldrar som i största grad ger sina barn unika förnamn är antingen trendiga cityföräldrar i storstäderna eller yngre, lågutbildade föräldrar med knappa resurser, menar Emilia Aldrin.

Handlar om självförverkligande

– För en del handlar det ofta om självförverkligande, att barnet ska vara helt ensamt med sitt namn, precis som man väljer en personlig kläd- eller inredningsstil. För andra handlar det istället om att det är praktiskt att ha ett unikt namn, så att man bli hågkommen i till exempel jobbsammanhang. Man vill ge sitt barn de bästa förutsättningarna i livet helt enkelt, säger Emilia Aldrin.

Skapar nya namn

I vår strävan efter att vara unika så skapas även nya dubbelnamn, såsom Nora-Li eller Engla-Saga. När dubbelnamn först kom på 1930-talet och blev som hetast under 1950-talet, så handlade det om att kombinera traditionella namn som redan var etablerade i landet. Idag är det istället främst nyskapade namn som kombineras.

Namnet en identitetsmarkör

Att namnet är viktigt råder det inga tvivel om och det är en stor del av vår identitet. När vi hör ett namn bildar vi oss en bild av hur personen som bär det kommer att vara, utifrån erfarenheter, associationer och fördomar.

– Hör vi Bertil, så tror vi inte att det är en liten femåring som springer runt. Vi associerar namn till människor vi mött tidigare som har burit det namnet och hur de har varit. Då handlar det ofta om ålder, kulturell tillhörighet, social status och personliga associationer, säger Emilia Aldrin.

Om din partner föreslår att er bebis ska ha samma namn som bråkstaken i klassen eller din odrägliga kollega, så känner du dig knappast bekväm med det förslaget.

"Jag blev mobbad för mitt omoderna namn"

På samma sätt är det viktigt att barnet själv trivs med sitt namn. En småbarnpappa berättar om hur han blev mobbad för sitt omoderna namn under skolåren och minns hur jobbigt det var då.

– Jag hade tur som var stor, så de vågade aldrig slå. Hade jag varit mindre, så skulle jag ha fått så mycket spö, minns han.

– Det är inte ovanligt att barn blir retade för sitt namn. Barnets syn på det egna namnet hänger ihop med självkänslan. De är svåra att koppla isär. Mår barnet dåligt av sitt namn, så mår det ofta dåligt i sig själv. Det förekommer att personer byter namn, för att byta bort den del av sig själv som man mår dåligt av, säger Emilia Aldrin.

Namnet har betydelse för vår framgång

Hon berättar att namnet också har betydelse för vår framgång. Som exempel nämner hon forskning som visar att lärare bedömer samma uppsats olika efter namn och att samma jobbansökning kan avslås eller gå igenom beroende på vad personen heter.

Vilket namn som kommer att ha låg status när våra barn blir vuxna kan Emilia Aldrin inte säga. Det vi tycker idag kanske inte heller gäller imorgon.

– När vi möter en person som har egenskaper som bryter mot våra fördomar så kan den förändra vår bild av namnet, säger Emilia Aldrin.

Andranamn ett utrymme att våga mer

Idag är namn som Anita, Kurt, Ingeborg och Knut på väg in och kommer sannolikt att vara populära snart. Emilia Aldrin tror också att det är mycket möjligt att en trend med mer klassiska dubbelnamn kommer, men det är fortfarande för tidigt att säga. När det gäller andranamn så är vi generellt mer vågade. Här väljer vi främst namn av affektionsskäl, gärna samma som en älskad morfar eller farmor hade. Så mycket som 80 procent av alla andranamn kommer från släkten, berättar Emilia Aldrin. Andra väljer ett spännande namn från en film eller bok, såsom Anakin från Star Trek eller Gandalf från Sagan om ringen.

Namnen kommer i tregenerationscykler

Så vilka namn kommer att vara populära när våra barn själva blir föräldrar? Emilia Aldrin berättar att namn kommer tillbaka med tregenerationscykler. Vi väljer gärna namn från vår egen mor- eller farföräldergeneration, som är gammaldags, men som vi inte kan associera till så många personer i vår närhet. Sannolikheten är alltså stor att våra barnbarn kommer ha namn som Inger, Kjell, Staffan och Anette.

Mammans förslag som brukar gå igenom

– Mamman väljer namnet. Även om båda hävdar att de är lika delaktiga i processen, så är det allra oftast mammans förslag som slutligen går igenom, säger Emilia Aldrin.

En anledning till att det framförallt är mamman som avgör namnet kan vara att barn traditionellt tillhör den kvinnliga sfären och att kvinnan omedvetet får beslutsföreträde i namnfrågan, menar Emilia Aldrin. Mamman är oftast föräldraledig i början och har mer tid att lära känna barnet och möjlighet att fundera på barnets namn i förhållande till personen, förklarar hon.

En del mammor verkar dessutom ha svårt att släppa in sin partner i namnprocessen.

– Jag har exempel på mammor som till och med har funderat ut olika strategier för att få igenom sitt namn, säger Emilia Aldrin och berättar om mammor som valde att ta upp namnfrågan efter förlossningen, när det var lite synd om dem själva och på så vis hade ett visst maktövertag.

Kan du säga något om hur föräldrarna är genom att höra namnen på deras barn?

– I vissa fall, ja. Om det är en väldigt speciell stavning eller typ av namn. Tendenserna och mönstren är väldigt hårfina, men får jag höra resonemanget kring namnet, så kan jag ofta det, säger Emilia Aldrin.

Här är vanliga förstanamn genom tiderna

1940-talet: Anita, Gunilla, Birgitta, Anders, Lars, Klas-Göran, Lars-Göran.
1950-talet: Ann-Kristin, Ann-Katrin, Stig-Arne och Klas-Åke.
1960-talet: Katarina, Carina, Anette, Mikael
1970-talet: Linda, Jessica, Pernilla, Fredrik, Johan
1980-talet: Emelie, Johanna, Sara, Robin, Markus
1990-talet: Felicia, Isabelle, Nicole, Anton, Oliver, Kevin.
2000-talet: Emma, Maja, Hanna, Oskar, William, Lukas.
2010-talet: Alice, Maja, Elsa, Liam, Elias, Hugo
2020-talet: Astrid, Wilma, Selma, Noah, Adam, Matteo

Källa: svenskanamn.se

Korta namn är mest populära att ge sina barn nu.

Olika föräldrar – olika barnnamn

Äldre akademikerföräldrar, som bor i en villaförort: Väljer främst konservativa, väletablerade namn, som är traditionella i stavningen och gärna svenska.

Yngre föräldrar utan akademisk utbildning eller trendiga cityföräldrar: Väljer främst ovanligare namn, som tilltalar föräldrarna estetiskt. Det är inte ovanligt att namnen är kreativt stavade, t.ex. Lowe (istället för Love), Meyah (istället för Meja) och Cewin (istället för Kevin).