Är jag fånig?

Mitt syskon har mått fysiskt dåligt på senare tid. Jag har ringt varje dag och kollat läget och frågat hur det har gått hos läkaren etc. 

Det visade sig inte vara något allvarligt tack och lov och nu mår h*n bättre.

Vi skulle planera en grej men eftersom h*n har mått dåligt så sköt vi upp det. 

De senaste dagarna har jag börjat må dåligt. Jag är fruktansvärt trött på ett sätt som inte är normalt. Jag orkar inte med annat än att jobba och ligga på soffan typ. 

Jag ska boka tid hos läkaren och lämna blodprover som jag inte har hunnit med. 

Nu vill mitt syskon planera det vi skulle göra och jag frågar om vi kan ta det lite senare för jag är så otroligt trött. Då tycker h*n att jag är fånig men frågar inte hur det går, inga mess för att kolla läget, ingenting. 

På ett sätt är jag van vid det här. Jag har nog alltid varit mer omtänksam än andra i vår familj men ändå kan jag bli lite ledsen. 

Jag har en tonåring hemma som är rätt ego vilket hör åldern till så det tar jag inte åt mig av, men det känns lite trist att mina kollegor bryr sig mer än min egen familj. 

Är jag fånig som tänker så?

Det sjuka är att jag får dåligt samvete för att jag sköt upp planerandet och känner att jag krånglar. Fast det kanske säger en del om hur det ser ut i min familj.