Är jag världens sämsta mamma?

Jag skriver detta i ren desperation med tårar. Jag  fick barn när jag var ganska ungt. Har idag en glad 3 årig liten flicka som jag älskar så fruktansvärt mycket och har en lägenhet tillsammans med pappan. Jag har dock ett problem som förstör HELA min vardag. Jag har en bakgrund av psykisk ohälsa, jag har ADHD och PTSD. När dottern var ca 5 månader gammal och var hemma med henne själv, och pappan gick i skolan, började min ångest komma fram. Jag började få ångest av att jag skulle vara med min dotter ENSAM. Sedan dess har detta präglat mig att jag har ångest varje gång jag är ensam med min dotter, även om det bara gäller 10 minuter. jag kan knappt vara själv längre och har ofta panikattacker 

 Jag tror min ångest grundar sig i att något ska hända mig när jag är ensam henne eller att jag ska få en panikattack när jag är ensam. Och på något sätt har det gjort att jag har sett min dotter som en ?syssla?. Saker jag uppskattade förr är inte kul längre. Allt är bara jobbigt. 

Och jag mår SÅÅÅ dåligt över det här. Jag älskar henne så obeskrivligt mycket, jag sover bredvid henne varje kväll och berättar hur värdefull och viktig hon är,  men på dagarna känns det jobbigt, och som sagt tror jag att det är ångesten jag får av att vara orolig att nåt ska hända mig som triggar igång det hela. Men känslor är så konstiga, jag känner mig som en hemsk mamma som inte uppskattar tiden jag har med min dotter, ångesten tar över mitt liv, det är inte kul att leva såhär och jag vet inte hur jag ska orka. Jag är världens sämsta mamma

Vad ska jag göra? Jag har sökt hjälp men tycker inte det hjälper. Jag har testat antidepressiva, jag får regelbundet avlastning. Finns det ngn som upplevt detta som vill dela med sig av sina tankar, vet inte vem jag ska vända mig till. Snälla inga påhopp jag mår så dåligt av det här