Hur mycket ska man rädda chefen?
Vi hade nyligen en konferensdag där vår chef, vi kan kalla henne Anna, och avdelningschefen, vi kan kalla henne Karin, deltog. Karin har en hög befattning i organisationen. (Jag vill inte gå in på fler detaljer av uppenbara skäl.)
Karin är en riktigt bra chef, mycket kompetent och påfallande intelligent.
Mina kollegor är också toppen och gör ett fantastiskt jobb.
Jag har andra uppgifter och befinner mig vid sidan av eller hur jag ska uttrycka det.
Det visade sig i alla fall att Anna inte hade planerat någon agenda för dagen och dessutom glömt att boka vissa saker. Hon läste mest från en presentation.
Karin försökte styra upp situationen men som chef på den nivån så är hon ju inte insatt i allt vi gör.
Jag insåg att Anna inte heller är det, vilket trots allt är hennes jobb, och det höll på att bli riktigt pinsamt.
Det slutade med att jag mer eller mindre tog över för att mina kollegor inte skulle framstå i dålig dager inför Karin.
Kollegorna gör som sagt ett fantastiskt jobb men Anna verkar inte förstå verksamheten ibland och är oinsatt på ett sätt som är obegripligt.
Jag har lätt för att anta ett övergripande perspektiv och se helheten medan mina kollegor är mer fokuserade på sitt så det föll sig så att jag fick beskriva den genomförda och planerade verksamhetsutvecklingen.
Det blev pinsamt tyst när Anna inte kunde svara på frågorna och mest svamlade så jag tog över för kollegornas skull. Jag ville lyfta deras arbete inför Karin.
Till slut var det nästan som om Anna lämnade över till mig och verkade lättad över att jag hade koll .
Samtidigt är hon en känslig person som man inte vill stöta sig med så jag ville inte ta över för mycket heller.
Det är inte första gången jag har fått ?rädda? henne. Hon brukar vilja att jag läser igenom hennes rapporter och det är nästan hisnande dåligt ibland så jag har fått skriva om dem i stora delar.
Anna har inga synpunkter på det så antagligen vet hon att jag har bättre koll men hur kan det då vara så?
Jag har som sagt andra uppgifter och betydligt lägre lön (lägst av alla i vår grupp) och ändå är det ofta mina ideér som blir en del av verksamhetsutvecklingen.
Vår förra chef på Annas nivå såg och uppskattade det. När han slutade föreslog han faktiskt att jag skulle söka hans jobb, alltså det som Anna har nu.
Jag gillar mitt jobb men ibland önskar jag att jag hade sökt chefsjobbet för som det är nu så gör jag en del av chefens jobb och hon får all cred för det.
Jag måste ju dessutom ta av min arbetstid för att skriva om och styra upp saker vilket tidvis blir väldigt stressigt.
Framför allt mår jag dåligt över att Anna framställer mina otroligt duktiga kollegor i dålig dager när hon svamlar och är oinsatt i både interna och externa sammanhang. De förtjänar så mycket bättre.
Hur fasen hanterar man en sådan här situation? Jag kan ju inte säga till chefen att det blir stressigt ibland för att hon inte gör sitt jobb.
Min väninna tycker att jag borde släppa igenom chefens rapporter som de är men det skulle ju drabba mina kollegor och även mig som ingår i arbetsgruppen.