Ingenting känns riktigt värt längre

Kyrkokör? Sång och garanterat något att göra på söndagen. 

Om du är väldigt oreligiös så hade jag satsat på annan kör. Det är ett väldigt trevligt sätt att träffa folk. 

Kurs i möbelrenovering eller annat trähantverk? 

Är du naturintresserad? I så fall kan du kolla om naturskyddsföreningen eller friluftsfrämjandet har något att haka på.

Odlingslott? 

Hej, nu vet jag inte om det är som jag tolkar det så jag ber om ursäkt om jag förstått fel. Jag upplever att du kanske inte mår jättebra? 

Jag är lite i en liknande sits, flyttade till en ny stad för jobb för ett och ett halvt år sedan. Jag har känt mig väldigt ensam under denna period, det är en liten stad och svårt att träffa människor. Jag har upplevt att det blivit svårare och svårare att hålla mig motiverad att göra saker utanför arbetstid. Tillslut har jag känt att det är lika att jag går och lägger mig för att det bara ska bli en ny arbetsdag, helgen har varit hemsk då man är helt själv. 

Jag insåg att det påverkade min psykiska hälsa och att min ensamhet gjorde mig mer ensam, jag isolerade mig för att jag kände att "ingen vill vara med mig" tvivlade på min personlighet och i princip att ingen skulle sakna mig. Inget kändes roligt och när det väl dök upp något tackade jag nej. 

Jag insåg att jag började gå in i någon form av depression eller nedstämdhet. Jag har efter det försökt mig på lite självhjälp. Egentligen är väl psykolog bäst, men det kändes så svårt att ta tag i. Jag köpte lite böcker som handlar om psykisk hälsa och har börjat använda mig av en "bra bok" som Mia Törnblom rekommenderar. 

Jag är idag egentligen lika ensam som innan men jag mår mycket bättre i det. Jag kommer iväg till gymmet, jag har börjat läsa mer böcker, minskat min skärmtid och ser fram emot de aktiviteter som jag planerar in, även om det kan vara sådant jag gör själv. 

Jag vet inte om det hjälper dig, jag hoppas i alla fall att du hittar nyckeln till vad som gör att du kan komma till  den situation som du vill vara i, kram

Jo, det stämmer att jag är väldigt ensam. Jag skrev också i tråden att jag hör av mig till vänner för att ses, men de har inte tid eller vill inte.

Jag har läst Självkänsla av Mia Törnblom för flera år sedan, känner igen mig mycket i den. Mycket av den olycka jag har, har jag definitivt skapat, eller åtminstone eskalerat själv. 
Känns som att jag har en tyngd på mina axlar, att jag inte "kan" leva.

Ska nog försöka tänka på det också med att minska skärmtid och kanske läsa fler böcker.

Tack för ditt inlägg, det var väldigt motiverande. 
Ska tänka på mer att göra fler aktiviteter... :)
Kram

"Självkänsla NU!"

Hej, hur har det gått för dig?

Hoppas att du har hittat lite ljus i din tillvaro, kanske lättare nu när vi går mot ljusare tider. 

Hej
Jo. Lite bättre är det nog. :) Har en del störningar från grannar fortfarande...
Det är fortfarande mycket som ger mig ångest och stress i livet.. men jag försöker fokusera på att göra det bästa av situationen i nuet rent praktiskt och inte fastna för mycket i ältande.
Jag har t.ex. skaffat en app för att hitta vänner..

Nån har säkert mämnt gym med grupp-pass.

Är det så, då ska du naturligtvis inte dejta.

Antagligen för att anonym (E) vill ha en flickvän, inte en pojkvän. 

Låter riktigt bra! 😃

Så roligt att höra!
Jag hoppas att det är en positiv spiral du är i så att det fortsätter år rätt håll 🙂