Hej Ts!
Först: Jag beklagar verkligen att du tidigare levt i ett förhållande där våldtäkter var vardag. Det är fruktansvärt! Kan ha satt spår i dig och gett trauma. Jag tänker att många som upplevt trauma, (gäller mig själv också) och som kanske även har PTSD, har svårt att se sina egna gränser? Att säga ifrån. Istället kanske en stänger av sina egna känslor (och ibland kroppen) för att "behaga" om du förstår?
Du skriver att du tvingats träna dig i att säga ifrån. Bra du gör det. Fortsätt så! Genom att fortsätta träna på gränssättning blir du mer medveten om dina behov. DINA. Inte hans. Förstår om det kanske inte är helt lätt att plötsligt avbryta i ett "dirty talk" osv. Men för dig blir det ju inte riktigt någon sexuell njutning helt och fullt ut, om du sitter och gör, säger, eller håller med om något som du egentligen inte tycker eller inte vill göra? Är du med hur jag menar?
Jag tänker att du kan öva din gränssättning ännu mer. Öva dig genom att säga mer nej. Sätta dina behov högst. Vad behöver DU? Vad behöver du inte? Vad tycker du om? Vad tycker du om att göra tillsammans? Ofta vet vi ju vad vi behöver, och vad vi inte tycker om osv rent intuitivt. Men vi kanske inte alltid lyssnar på oss själva. Just av rädsla för olika saker. Att vi ska bli lämnade, inte omtyckta, inte attraktiva nog, eller you name it.
Du skriver att ni är särbos. Att ni inte kunnat träffas på länge. Hur länge har ni haft en relation? Tänker att mycket handlar om kommunikation. Att kunna uttrycka sig. Hur länge en känt varandra osv. Tänker nästa gång "det låser sig" Kan du kanske skriva till honom? Eller säga det direkt efter ni haft telesex? Tydligt tala om att det där han tog upp, det vill du inte göra och det får han respektera. Både dig och din kropp. Att du tränar dig åter på att sätta gränser vad som är okej och inte okej att göra med och tillsammans med dig.
Önskar dig all lycka ts! ❤️ Hoppas du ska kunna kommunicera dina behov och att han är kärleksfull och respekterar hela dig!
