Bonusbarnen ogillar mig

Ansvaret ligger hos din man, både att tala om vad som är fel i barnens ögon och att stötta dig mot hans familj.

Tycker inte att han är något fynd ens som nykter.

Varför betalade du 200 000kr för hans klocka?

För att kan hade hamnat hos kronofogden annars, att bara sitta och betala den skyhöga räntan och göra en avbetalningsplan hade blivit dyrare. Jag fick ju tillbaka pengarna. 

Varför tvingade du inte honom att sälja den igen så han faktiskt fick ta ansvar för sitt beteende? Och det är ju hans fel att barnen inte gillar dig om han säger taskiga och manipulerande saker om dig till dem.

Han fick sälja den sen men då va ju inte värdet 200 tusen längre? och klockan kostade inte 200 men problem är ju om man tar oseriösa lån utan risk att det blir snuskigt dyrt. 

Skulle du säga att det är manipulativt att berätta en sak typ att jag är arg, men utelämna all information om varför? Han har gjort samma sak mot sina vänner. Så en del måste ju tro att jag går runt och blir skogstokig för jämnan och är totalt instabil. Att det finns goda skäl för att jag blivit arg det berättar han ju aldrig eller ens vad han har gjort så dom får göra en egen bedömning. 

Vet bonusbarnen om allt som du har gjort för deras pappa? Pappan har kanske bara berättat sådant som får honom att framstå som bra och fått det att verka som om han tagit sig ur alkoholmissbruket på egen hand. Om det enda han sagt om dig är att du blivit arg på honom så är det väl den bilden dom felaktigt fått av dig kanske.

Ditt inlägg andas en känsla av att de borde vara tacksamma mot dig för att du räddat deras pappa. Men du kan inte se det så, det du gör frivilligt kan du sen inte räkna av som en skuld till andra. Samma med att du bakar och lagar mat till dem, varför gör du det, varför gör inte pappan det? 

De vuxna barnen har sannolikt en sårig och komplicerad relation med sin pappa pga hans alkoholism. Och nu när han är nykter och de kan bygga en relation med honom så är du där och tar en massa plats. Är du alltid med när de ska ses? Bakar och ska ha uppmärksamhet?

Du kanske ska backa istället, de till att pappan och barnen får tid för sig själva att återupprätta sin relation. Och sen kan du introduceras till konstellationen. Låta pappan fixa maten och se till att han har en trevlig stund med sina vuxna barn. 

Och sen så är de inte bonusbarn. De är för det första inte barn, utan vuxna. Och de är inte bonusar, för de är vuxna individer och du råkar ha en relation med deras pappa. Även där låter det som att du tar för mycket och fel plats i deras tillvaro.

När det gäller vuxna så skapar man relation, man kan inte förutsätta den bara för att man har en relation med någon annan i deras liv. Backa rejält och se tiden an så kanske de får en annan uppfattning om dig. 

Du har alltså problem med att hans vuxna barn inte tar emot dig med öppen famn och är tacksamma för allt du gjort.

Men du har istället överseende med att din man (som är den du faktiskt har en relation med) tar lån som du får lösa och ljuger för sina barn och ställer dig i dålig dager för att själv slippa ta ansvar för sina handlingar?

Varför är du så ofta arg? Varför uppstår det konflikter mellan dig och hans släkt? 

Och framför allt: varför pratar din man skit om dig, och du accepterar det? 

Har det någon relevans varför det blir konflikt med hans släkt? 

Och det står ingenstans att jag ofta är arg. Jag har redovisat vad jag kan bli förbannad över och helt oberoende av annan information känns det rätt befogat att bli arg, det intressanta har ju varit att han bara säger att jag är arg och aldrig varför. 

Jag tror också på detta. Någon form av svartsjuka för att du lyckades, men de gjorde inte det. Men det är inte så mycket som du kan göra, utan njut av livet och att ni har det bra. 

Eller att pappan fortfarande har beteenden kvar som inte främjar relationen med barnen. Och att han verkar låta sin nya kvinna stå för en stor del av att hålla relationen levande, medan det är pappan själv som barnen vill ha kontakten med.