• Anonym (vilsen)

    Frågor till religiösa

    Jag befinner mig i en djup livskris och känner mig helt vilse. Jag har börjat fundera på om mitt problem ligger på det andliga planet.

    Därför har jag några frågor till dig som är troende, oavsett religion:

    Hur kom du till tro?

    Vad var det som fick dig att bli säker på att just den tron var sann och rätt?

    Hur länge har du varit troende?

    Är din omgivning av samma religion som du?

    Har ditt liv ändrats rent praktiskt sedan du blev troende (om du inte fötts in i din religion)?

    Har ditt mående påverkats av att du tror som du gör?

    Har du någon gång tvivlat på din religion? Hur hanterade du det?

  • Svar på tråden Frågor till religiösa
  • Anonym (vilsen)

    Någon?

  • Kvinna47

    Jag är uppvuxen med en kristen mamma. Så jag har haft min tro sedan jag var liten men mer reflekterat kring min tro och fått egen övertygelse sedan jag blivit äldre.

    Min tro ger mig frid och mening. Jag kan se hur Gud är med och leder mig genom livet. Testa själv vill jag föreslå att bara be en enkel bön till Jesus över din livssituation. Hoppas du då får uppleva att det lättar i din livskris och du får klarhet i hur du ska gå vidare med saker. Om du har lust läsa bibeln är det lättast börja i nya testamentet.

  • MammaTillDansband

    Jag är kristen, protestant.
    Jag är född i en kristen familj, men letade mig fram till en egen tro under tonåren. För min del har det inte fungerat att bara "ärva" mina föräldrars tro, utan att själv och tillsammans med andra söka svar.
    Många runt mig är kristna, men inte alla. 
    Min tro är och har varit ett stöd genom livet. Vi har bland annat förlorat ett barn, så det har varit tungt. Jag har faktiskt aldrig tvivlat på om Gud finns, däremot har jag inte alltid tyckt bra om Gud. 

    Tron ger en grund att stå på, och en väg att vandra framåt.

    Du själv, då Anonym Vilsen, hur tänker du?

  • Anonym (Troende)

    Jag har trott på Gud, Jesus i flera år, har varit aktiv inom New Age med healing och medialitet osv. det har gett mig hopp, tröst, och mening, har flera gånger sett eller känt Jesus eller gudomlig närvaro/frid.

    Jag känner nu att det är viktigare än nånsin att stå stark i ljuset och ha en tro och tillit och umgås i en gemenskap för att stärka de goda krafterna. Då mörka krafter styr människor alldeles för mycket.

    Jag vill lämna New Age av olika skäl, då det inte stämmer helt för mig längre. Upplever där att människor pratar med väsen, som kanske utger sig för att vara någon, ibland vet dem inte vem det är som ger budskapet, så budskapen är inte alltid rena, tror inte människor ska behöva hålla på med sådant utan skaffa sig tillit till sig själv eller gud och inte lyssna på olika medium och healers, tror på människans egna förmåga till läkning och läkning genom Jesus.

    Jesus är den största healern och det är sant för mig, kärleksbudskapet, grundvärderingarna stämmer för mig.
    När jag har bett till gud för mina vänner som mått dåligt eller varit sjuka så har jag sett mirakel ske både fysiskt och mentalt en helomställning hos min ena vän, finns inga tvivel för mig där.

    När jag var liten gick jag i kyrkans verksamheter öppna barnverksamheten, kyrkokören, min mormor och morfar var troende, mormor lärde mig be och dem var väldigt goda människor, mamma läste barnbibeln och bibelberättelser när jag var liten, jag hade kärleksfulla minnen av detta.
    Sen har jag haft en period i tonår ung vuxen då religion känts för fyrkantigt, påtvingade regler, att det är skapat av människor, många sådanna tankar, men jag väljer vad jag vill tro på och det känns så starkt för mig nu helt övertygad.

  • Anonym (Jesus finns)

    Är troende men kommer inte från en kristen familj. Jag kom till tro när jag under en längre tid känt en dragning till att gå till kyrkan (jag var 25 år)och en dag gjorde jag det (pingst) kände mig hemma där, älskar lovsången speciellt.

    För mig är Jesus en vän som jag alltid kan vända mig till. För tillfället har jag inga kristna vänner som jag umgås med vilket jag kan sakna ibland.

    Jag har aldrig haft anledning att tvivla och jag ser också att han leder mig i livet, jag ser det inte alltid direkt men om jag tittar bakåt ser jag en tydlig ledning vilket jag är oerhört tacksam för.  Ganska ofta tänker man själv på hur man vill att saker och ting ska bli men så blir det på ett helt anat sätt som man inte alls kunde tro att det skulle bli. DET tror jag är Guds ledning i livet.Han gör inte alltid det enklaste för oss utan det som är bäst och ibland blir det lite omvägar.

    Hur jag känner att det är rätt....det bara känns rätt i hjärtat och när jag tänkt på allt han gjort för mig så finns det ingen anledning att tvivla,

    Kan tipsa dig om Hanna Petian på Youtube, lyssna på henne!

  • Anonym (Li)

    Är inte religiös då jag inte tillhör någon religion eller har ett namn på det som många kallar för Gud. Man måste inte placera sig i ett religiöst fack om det inte finns ett fack som passar.

    Min tro har hjälpt mig mycket igenom svårigheter i livet, har lärt mig att släppa taget och låta saker och ting ske naturligt. Jag är lite mer likgiltig inför döden. Motgångar tar inte lika hårt på mig.

    När man inser att det inte är en själv som styr livets skuta så blir saker och ting inte så fruktansvärt allvarligt, krystat eller problematiskt.

    Jag får hela tiden bekräftat att det är så som jag tror. Om jag tvivlar, så kräver jag bevis och får det. 

Svar på tråden Frågor till religiösa