• Anonym (Småbarnsmamma)

    Treårstrots jag orkar inte

    Jag är så trött. Vi har en treåring som har ramlat in i en helt brutal trotsålder. Det slåss, skriks, kastas saker, provoceras med allt han inte får (just dvs att slå andra, skrika i falsett nära andra eller kasta saker i golvet). Det riktigt syns hur han testar gränser för att testa - att han ibland inte knappt vet varför han testar men att det inte går att låta bli. 

    Jag är så trött att få slag, avleda, få skrik 50 cm från öronen, avleda, säga nej, förklara, och ge konsekvenser vilka ger mer skrik och sammanbrott (typ att saken han drämt i backen 5 ggr försvinner 30 minuter, så han får den igen "när klockpinnen står rakt upp"). Det har hållt på ett halvår och det sliter så enormt på alla. 

    Hur överlever man treårstrotsen egentligen utan att helt gå under som förälder. Det kan börja direkt på morgonen och hålla på hela dagen till kväll med en bergoch dalbana av känslor nonstop - också nu när han inte sover på dagen längre.

    Snälla säg att det ändå blir lättare.

  • Svar på tråden Treårstrots jag orkar inte
  • Anonym (Förälder)

    Låter som min dotter i den åldern. Vi jobbade mycket med att ta henne ur situationen (till ett annat rum t ex) och vänta med tillrättavisning/konsekvenser tills hon lugnat ner sig. Men det var kämpigt i flera år. 

  • Anonym (Småbarnsmamma)
    Anonym (Förälder) skrev 2024-11-03 13:16:40 följande:

    Låter som min dotter i den åldern. Vi jobbade mycket med att ta henne ur situationen (till ett annat rum t ex) och vänta med tillrättavisning/konsekvenser tills hon lugnat ner sig. Men det var kämpigt i flera år. 


    Men det blev bättre?
  • Anonym (tonåring)

    Det blir bättre! 

    Men sedan kommer 6-års. 9 år är också lite halvsvettigt men inte på samma sätt. 12 - tweenie! Hjälp! 15 - nyvunnen frihet med mopder och epor! 

    Alla åldrar har sitt, men det går i treårscykler. 

    Någon sa till mig i värsta treårskaoset att ju värre treårstrots desto lungare tonår. Vet inte riktigt än, den värsta är 12 nu och det är mycket humör där med. Jag önskar i bland att våra är 3 år igen. Då kan man iaf lyfta iväg dem och på ett annat sätt avleda. Men det är svinjobbigt där och då. Lyfter inte min 15 åring längre, står och ser upp till honom istället eftersom han är 2 dm längre. 

    Man glömmer det värsta sedan. Och hur jobbigt man än tycker det är på alla sätt och vis kan man bli råblödig när man tittar på dem när de sover och tänker på hur mycket man tycker om de där små humörspaketen ändå. 

    Men en tanke - han sover inte längre - det kanske är värt att ha en längre nervarvning för honom mitt på dagen. Läsa saga, leka lugna lekar som han gillar, måla, pyssla med deg eller bara gå ut och gå och leta småsten. Saker som gör att han landar lite. 

    Stor kram till dig. Det blir bättre! Inte idag kanske, inte imorgon, men på sikt. 

  • Anonym (Förälder)
    Anonym (Småbarnsmamma) skrev 2024-11-03 13:38:38 följande:
    Men det blev bättre?
    Ja, det blev bättre! Sen kom en ny trotsfas vid ca 6år
Svar på tråden Treårstrots jag orkar inte