Hon ville dejta långsamt. Jag bröt av dejtingen men var jag för snabb??

Sorry TS MasterNinja. Om mitt blev alltför kritisk på studs och om jag förde in negativa energier i tråden. My fault. Hoppas du får fler inhopp som andas mer tillförsikt och praktiska råd Hur agera, än mitt repetitiva, med tjejen din som verkar något ambivalent. 

Du gjorde rätt som bröt. Man har inte tid eller ork att slänga bort sin tid på att ta hänsyn till andras olika problem och svårigheter. Hon får jobba med sig själv. Du får satsa på andra utan dessa issues.

Tack för alla svar. Jag håller med det ni alla säger egentligen.. man kan ju inte anpassa sig efter den andras problem och sådär konstant.. Det är ju ge och ta lite och ger man inget så tröttnar ju den andre.. Börjat skriva lite smått med henne igen iaf men jag har inga förhoppningar att det ska bli mer än vänskap i bästa fall. Hon är kul att skriva med åtminstone så det kan kanske funka bättre som vänskap isåfall.
Att det ska vara så svårt att hitta en tjej online som skriver så bra som denna men som också visar intresse och inte har en massa bakomliggande problem och grejer... Verkar nästan omöjligt att hitta. Skrivit med någon mer men det är verkligen alltid bara korta svar och i vissa fall vara typ 3 ord per svar... lagom kul att skriva med såna tjejer. Fattar inte vad de gör på dejtingaidor öht om de inte ens vill skriva något... speciellt när de gett mig en like först tillochmed... så tröttsamt.

Ja, du kan ju skriva när det passar, men distansera dig. Du har ju tagit initiativ tidigare och de vet hon. Så om det skall tas vidare så måste hon upp på hästen. 

i övrigt håller jag med dig om dejtingsajter på nätet. Har slutat med det där. Vid vissa matchningar fick jag inte en fråga. Leda samtalet hela tiden är extremt tröttsamt. Slutade intressera mig.

Du påminner mig om någon i mitt liv (vet det är inte du, det är en hon) som blir som du, vill ha svar. Du går för fort fram av den osäkerheten. Den du har kontakt med bromsar p g a sin osäkerhet. Ni har samma issue men ni reagerar tvärtemot varandra. men ni har samma känsla, skulle jag kunna tänka mig.

Många som kan bli rädda när de börjar känna, när det inte är en lek. Många som när det händer inte är beredda, men trott de varit de. Många som inte kan känna för de har stängt av sina hjärtan som skydd, men gjort det så länge att de inte känns vid sin egen del i det. 

Nej, det är inte lätt där ute. 
Jag hoppas det löser sig för både dig och henne, hur det nu än blir med den saken. 

På ett sätt är dejting med appar väl bra, men på ett annat dåligt. Förr måste det ha varit svårare att dejta mer än en i taget, idag finns det dom som kan hålla på med det i en evighet. Jag tror det rör till det extra i grytan. På flera sätt tror jag inte vi människor varit redo för vad det digitala påverkat och gör i våra liv. Det är på gott och ont. 

Nä så är det säkert... Allt du säger.
Och ja digitalt dejtande kan väl göra första kontakten enklare kanske men allt efter det känns mest negativt enligt min erfarenhet.

Fick iaf höra av tjejen att hon gått vidare och börjat träffa en ny kille nu och bara ville dejta en i taget, vilket var något hon inte ens ville svara mig om när vi dejtade o jag frågade om hon dejtade fler typ... Så vet inte om hon bara ville såra mig nu men isf lyckades hon bra... Sårad är att ta i kanske, men ledsen blev jag... Men det var nog likabra ändå.. Slippa hennes velighet och konstanta ångest och att hon har enormt svårt att binda sig enligt henne själv, lätt tröttnar i förhållanden, aldrig haft nåt längre förhållande ens, inte vill bo med någon osv osv osv... Hon hade väldigt mycket red flags egentligen... Jag var nog extremt desperat tror jag. Jag var egentligen aldrig direkt fysiskt attraherad av henne heller så.... Försökte väl intala mig att hon ändå attraherade mig just bara för jag var så desperat... Men taskigt av henne att slänga det i ansiktet på mig att hon nu dejtar en annan o bara den.. Känns som hon visade sitt sanna ansikte nu..
Känns ändå som att jag kanske dodged a bullet nu och besparade mig mycket framtida lidande med henne... Hon hade aldrig velat bo ihop och hade svårt för ettiketer och med andra ord kalla sig pojkvän o flickvän,  samt tröttnar fort och har sårat många förut. Allt detta enligt henne själv.  Känns ju egentligen inte alls så lockande.

Nä jag skiter i onlinedejting ännu en gång nu. Ingen ide om man inte är typ rik, kändis eller ser ut som chris hemsworth i kroppen... Jag fortsätter leva som singel. Är nog det bästa ändå.

Försök ta lärdom av det.

Det är så typiskt, alla kan hamna i det där desperata läget nån gång i deras liv. Vet hur vänner blir efter det tar slut, som om någon tryckt på speed-knappen. Fly från vad som smärtar. 

Om du har barn sen innan hade jag istället om jag vore dig satsat på någon som också har barn, för förr eller senare när du eller ni gör allvar av er relation behöver ni matcha i mognad, levnadsstil. Det är mycket yta i onlinedejtingen, men kanske ett och annat guldkorn ändå om man nu pallar allt det andra.

Jag har ändrat mig. Jag tror hon är full av BS. Hon hade ingen ångest över att dejta bara den andre killen då? Det gick bra? 

Du har haft otur. 
Ja, var tacksam att det inte blev ni.
Värre för han...

ja det var min tanke från början också faktiskt att det vore bäst att träffa nån som också har barn. Dels har man förståelsen för hur mycket tid barn tar och man vet hur det är att vara förälder. Men sen råkade jag matcha med denna tjejen och tänkte att jag kör på liksom.

Ja jag tycker onlinedejting är riktigt svårt och knäckande för självförtroendet.. Som kille får man sjukt få likes och ännu färre matchningar och då blir det mer allvar för oss eftersom vi inte har 100 andra som står på kö. Bara gå vidare till nästa säger många men för en average kille är det inte så lätt för oftast finns det inte så många eller kanske ens någon till att bara gå vidare till.. Det som sabbar självförtroendet, speciellt när man alltid hör om att en average tjej lätt kan få typ 999 likes och 500 matchningar. Då är det ju ett smörgåsbord av män att välja på och då kan jag förstå att man bara kan dra vidare till nästa om man så vill...

Ja hon känns full av bs... Hon sa att hon hatar att såra andra och att det gör ont i hela henne men samtidigt var hon ganska sårande i sista messet mot mig så tror inte det var särskilt jobbigt för henne alls egentligen..
Nämen precis, hon skaffade en ny kille som hon "dejtar nu" på mindre än 2 veckor och där ska det minsann vara exklusivt från början... Låter helt sinnesrubbat när hon var så förbannat stressad över allt med mig och ville ta allt såååååååå långsamt och fick ångest hit o dit... Låter jäkligt konstigt.
Men ja jag försöker se det som att jag dodged a bullet som sagt... även om jag tappat hoppet ännu en gång nu på att träffa någon alls..... Önskar nästan att jag bisste vem nya killen var så man kunde varna honom 😆😆

En del säger en sak och beter sig sedan kyligt. Snacka är lätt, jag försöker gå på beteende istället. Tycker att du ska försöka ta lättare på det, ni träffades bara en gång, det är i stort sett inget. Det du kan ta med dig är att dom som blir besvärade av frågor om vad man söker antagligen söker ett situationship, som ett förhållande men utan några skyldigheter. Eller kk. Dom vet att är dom öppna med det så stänger det dörrar för dom. Så därför kan dom dra folk med sig som inte sätter gränser om man låter dom hållas.

Äh, såna som hon kommer att ha en rad korta "förhållanden", det blir inga lyckliga slut om hon är så som jag tror. Det kan räcka imo, gå vidare för att hitta nån som passar dig istället för dom finns.

Jo ja jag förstår det. Det är en vrängd verklighet där inne. Kan göra parodi på det. Känner andra som också är så trötta på det (både killar och tjejer). Del vägrar idag med det. Övergått till Facebooks dejtingsida. Det är märkligt det är sån skillnad. Man får uppfattningen att befolkningen består av mest killar (som i Kina). Jag signa upp mig när jag var singel. Var förvånad. Drällde in. (Hade bara ett foto på ansiktet. Läst sedan att man ska ha hela kroppen!). 

Hon har använt ett påhittat skäl psykiska på sätt som säkert andra personer med ångest också tycker är dumt sätt av henne. Jag har också haft problem med ångest och inte skulle jag hålla på så med den som en patetisk ursäkt, för det är patetiskt, 100%.  Han lär nog komma på det rätt så snabbt, som du gjorde ändå, med eller utan din varning. 

Det jag också vill säga är att det märks att du varit borta länge från det här andra livet (singellivet). Då gör man klassiska misstag (jag gjorde dom jag med). Kände mig helt borta. Främmande värld. Ville samtidigt låtsas Okej, jag fattar. Jag är med. Bara det här att man fick frågan om man dejtade andra samtidigt. Jag visste inte det var en grej ens. Jag tänkte klart jag bara dejtar en då jag är intresserad av en, hur kan man vara intresserad av flera samtidigt? Man är väl inte kär i flera samtidigt? Jag funkar inte så. Första "dejten" är mer som en "affärsuppgörelse". Jag fick på flera första "dejter" för att inte vilja gå på en andra ha ha ha. Där är skadat folk där inne, just saying. En satt jag och undrade över hur han kunde ha ett normalt jobb och hur han fungerade på jobb annars. Supersliskig. Jag har grymt svårt för att bli kär och jag gick efter första attraktionen, mötet, inget tålamod, var så trött på mig själv. Tänkte också Nej, det här är inte för mig. Jag har haft mitt. Jag ska leva singel. Jag får göra upp mitt liv efter det. Jag får vara tacksam för det som faktiskt fungerar i mitt liv. Det var när jag var i mitt what - ever mood som jag träffade någon. Han förstod jag det som var van vid mer kortvariga förbindelser .jag tänkte ojsan ja ja det här lär inte vara och vad ska jag med honom egentligen till om han är så men han var som ett klister på mig fast vi gjorde allt annat än det. Han sa någon gång att han hoppade över osäkerhets stadiet, kär stadiet och började älska mig meddetsamma. De som träffade på oss uppfattade det som att vi varit tillsammans i flera år när det gått en kort tid. Jag tvingade tom iväg honom att testa sig innan nåt, jag testa mig själv med fast visste jag inte varit som han varit. Jag tror jag hann aldrig bli osäker på han (men borde ha blivit osäker om jag ser till hans förflutna, mönster) för han var som ett bi runt mig. Han ställde upp på tråkiga saker som att hjälpa mig bära och handla och Gud vet allt. Han fick sova på sin obekväma soffa när jag tog hans säng. När jag kollar bakåt förstår jag att hade jag varit normal höll jag på att säga och inte i mitt what ever hade någon som han blivit skraj och dragit sig undan. Det var inget spel från min sida. Ingen taktik. Han sa sen han blev skraj flera gånger men sa åt sig själv att nu ser du till att skärpa till dig. Lämnar du henne tar hon dig aldrig tillbaka, det vet du (det hade jag inte gjort heller så rätt bedömning där). 

Tjejer som ett tag var som jag, ville vara i ett stadigt förhållande, sa samma som jag, att när de antingen var i mitt what ever mood eller de var upptagna då kom de här fina killarna fram. Tror det märks när man är desperat och då drar man till sig ... mindre kvalité. Han var väl i en slags övergång med sig själv tror jag till att bli en bättre kille, mer kvalité kille, fast han tyckte det var kämpigt (och höll det undan mig). 

Jag hade kommit till slutsatsen att jag kommer vinna som mig själv och jag kommer förlora som mig själv här i livet, så är det, så jag kan lika gärna vara mig själv 100%. Jag trodde han skulle gå med sig. När jag var blyg och desperat (dålig kombo btw) så var jag inte mig själv, jag var med i det här spelet jag inte visste hur jag skulle spela. När jag var mig själv hände bättre. 

Det är väl det som är mitt råd till dig: Landa. Landa i dig själv. I ditt liv. Bli en what ever. Det löser sig. 

@MasterNinja

 

Jag förstår er bägge två. 🙏

Utan att veta specifikt vad det handlade om i din persons fall så har jag ändå förståelse för hennes problematik då jag har ångestproblematik själv. I möte med en ny person underlättar det för mig att motparten förstår eller åtminstone kan ha förståelse för mina svårigheter utan att ifrågasätta. Det är en oerhörd hjälp för mig att bli motiverad och komma igenom dessa tillstånd bättre.
Att möta någon som skyndar på skapar bara motsatt effekt och jag distanserar mig.

Samtidigt förstår jag din frustration i det läge du befann dig i av att inte ha dejtat på ett tag. Det eldade säkert på allt annat du säkert kände behov av. Det blir då en väldigt obalans att möta en person som är raka motsatsen.

En fundering är om hon kan ha fått den panik jag beskrev, men att hon ville vänta för att se om läget skulle förändras. Att hon gjorde annat var säkert i sammanhang hon redan kände sig bekväm i.

Om du känner behov av att höra av dig till henne igen så behöver det inte vara fel.
MEN 🙏😊- var då gärna noga med att du vill (om du känner och vill alltså) förstå hennes ångestproblematik och att du frågar om det är något du kan göra för henne för att hon ska känna sig mer trygg. Det behövs inte så mycket. Då kan hon förhoppningsvis känna att du ser henne och det kommer då sakteligen ett förtroende och kanske ett närmande. Men det är under förutsättning att du känner att du vill detta, för om det bara är ett sätt för att komma henne nära så kommer hon snart märka av det. 

Skulle du känna att det blir för svårt, i och med att du eventuellt saknar djupare kunskap eller att du har andra behov av en partner, så ska du absolut inte plåga dig själv för att liksom vara snäll mot henne. 

Jag hoppas allt blir till det bästa! 🙂

God input men i elfte timmen typ. Dejten som sårat MasterNinja är nu redan upptagen med en ny grabb som hon dessutom dejtar exklusivt. Ihop med nya killen lade hon snabbt som attan alla sina så kallade hinder och dubier på hyllan. Tala om inkonsekvens. Sättet att agera skadade TS mycket. Här krävs skademinimering. Inte bränna sig på plattan för andra går gången med samma trasiga brud. 

Ja fult av henne använda sin s.k ångest på det här sättet, men inte första gången jag hört om det. Ger andra som har genuin ångest och är snälla människor ett bad name. 

Sista tips, MasterNinja, det stämmer inte in på dig kan hända men nu kör jag bara för jag vet om de killar där det tagit slut med tjejen. De tappar bort hela det livet. Bygg upp de här stationerna igen. De ska inte stå eller falla med en ny tjej. Dvs bygg upp ditt eget sociala nätverk. Bygg upp hobby eller hobbies. Det kommer göra dig mindre sårbar om det inte går med nästa. Det gör att du kan bli mer "what ever" för ditt liv, du står stadigt ändå. Jag la så mycket av mitt liv i exs händer, liv, investerade så mycket i exets familj, relationerna. Det lärde jag mig av. Varje gång fick jag bygga upp allt på nytt. Det var inte bara att jag förlorat relationen, det var alla de här människorna, hela det livet. Jag bestämde mig för aldrig mer. Jag har mitt nu och det är oberoende av om vi slutar med att gå skilda vägar eller fortsätter. Jag investerar bara så mkt i hans familj, i hans relationer. 

Vet hel del killar som bara står där och tjejerna tar allting med sig då de har skött det sociala livet. 

Jag lät ex ta mycket då jag var den som lämnade och jag vet jag var för snäll där men jag ville bara bort. Ha ett nytt liv. Men jag förstod också att jag satsat för mycket av mig själv i hans liv, hans relationer. Man lär sig. 

Inte för att vara taskig, men om detta skedde under tiden som TS valde att försvinna från henne så tycker inte jag det är något konstigt. Kanske den nya personen dessutom förstod och orkade vänta ut henne bättre. När någon förstår så blir ens svårigheter mindre och mer överkomliga på det sättet. 

Jag kan bara hoppas TS finner någon som är mer på samma nivå och behov! 🙂 

De som initierat kontakt kanske inte visste att du har ungar?
Många vill inte dejta eller ha förhållande med någon där man är ständig tvåa. Eller trea, eller fyra... beroende på antal avkommor.