Sova med kramdjur?

Sitter inte i en ensam båt utan har fullt med familj och vänner.

Att våga ha barnasinnet kvar hindrar en inte från att utvecklas och vara vuxen samtidigt. Tvärtom skulle jag vilja påstå! 

Samma här, fast lite yngre och har en bamse. 

Finns säkert många större barn med kramdjur, men alla behöver inte ha den synligt. 

Det är fullt normalt att ha det, även som äldre och även vuxen. Precis lika normalt som att inte ha det. 

Kufigt och omoget? På vilket sätt? 

Snarare omoget att inte acceptera att alla är olika. 

Att ha ett mjukdjur att krama är ett barnbeteende, inte ett vuxet. Hade aldrig dejtat en man med töntiga mjukdjur i sängen. Tyder på en omogen fjant som inte vuxit upp. 

Jag accepterar att vissa är mer barnsliga än andra. Handlar inte om acceptans utan hur såna personer uppfattas, speciellt män. 

De flesta har vänner och familj. Är man en kuf kan det dock bli svårt med dejtandet. De flesta tjejer brukar föredra vuxna män och inte mansbarn som ex. sover med mjukdjur. Lika avtändande som om han skulle sova med tummen i mun.

Väldigt många har ett kramdjur i sängen när de sover bara det att istället för något tillverkat i en fabrik så lever kramdjuret och kallas för "partner" men funktionen är den samma. Så många som säger "jag kan inte sova utan min partner i sängen" eller "jag sover så dåligt när min partner inte är hemma för jag är alldeles ensam i sängen".

Jag har ett stort kram- och mysbehov som jag gått ge avkall på då min (numera ex) partner inte ville sova nära och kramas när man sov. Eftersom jag inte hade något gosedjur i sängen fick jag krama kudden istället, precis som jag gör nu som singel. Som tur är så kommer barnen ibland och vill sova och ligga nära så jag inte bara ger kramar utan även får.

Kramas är naturligt och nödvändigt för att man ska bli lugn. Det finns inget barnsligt i det eller vad man väljer att krama när man inte har ett mänskligt gosedjur till hands.

Meningslöst att krama ett dött ting som inte kramas tillbaka.

Jag kan förstå att ett barn ser mjukdjuret som en sorts vän att trösta sig med ibland då barn har livlig fantasi och nöjer sig med hemlige Mållgan och andra låtsaskompisar.

Som vuxen blir det bara sorgligt och aningen skrattretande att bete sig likadant. Kramar som ger nåt äkta välmående hos oss vuxna kommer bara från levande varelser likt människor eller husdjur.

Jag blir lugnare och sover bättre om jag får krama något, just nu kudden. I min fantasi är det inte en kudde och därmed så får jag samma känsla som om det vore den jag faktiskt vill krama. 

Tilläggas bör att det faktiskt finns något som kallas kramkudde just gör att man upptäckt att det ger en liknande reaktion i kroppen som att krama något som lever. Finns i olika utföranden, tex en kudde med en arm.

Nej, det är inte bara ett "barnbeteende". Ett kramdjur är en trygghet som även vuxna kan behöva. Det behöver dock inte betyda att man har det I sängen som vuxen. 

Ditt resonemang tyder absolut på en "omogen fjant som inte vuxit upp" och män är nog glada att slippa dig. 

Jag är tjej och kramar en kudde/filt, vad är skillnaden om det varit format som ett djur?

Min son är nio år och sover fortfarande med sin snutte som han fick när han föddes. Hon (för det är tydligen en hon) är den han älskar mest i hela världen och kommer inte överleva en tvättning till, så när han är magsjuk får hon hålla avstånd.

Det är hans stora trygghet och hon finns alltid där när han är sjuk, trött, ledsen eller orolig. Nu för tiden bor hon mest i sängen, tidigare var hon med exakt överallt, men hon är gammal och behöver väl mycket vila.

Jag vet en 20-åring som inte kan sova utan sina kramdjur... (inte mitt barn)