Vi har tungt nog bestämt att gå skilda vägar och det är dags att prata med ungarna.
Någon som har erfarenhet från detta och kan komma med något tips.
Jag tänker inte göra något stort köksbords möte av det hela.
Hur valde du att göra?
När vårat gemensamma barn skulle få beskedet så började jag att fråga vårt barn ifall hon har några kompisar vars föräldrar inte bor tillsammans.
Det hade hen och så rabblade hon upp namnen. Hen berättade även att de bodde växelvis hos föräldrarna.
Jag frågade också om hen visste varför mammor och pappor flyttar ifrån varandra.
Det visste hen inte säkert.
Jag berättade att ibland kan kärleken ta slut mellan vuxna människor men aldrig för dina barn.
Jag berättade att det också har hänt mig och pappa, att kärleken har tagit slut mellan oss och att vi har kommit fram till att vi ska bo i olika hem, inte tillsammans.
Jag berättade att vi fortfarande tycker om varandra men att vuxen kärleken har tagit slut .
Hen blev förstås ledsen över beskedet men vi var lugna och lät hen ställa alla frågor hon hade och vi svarade så gott vi kunde.
Jag frågade även om hen sett sina kompisar vara ledsna över att mamma och pappa inte bodde med varandra längre och då svarade hen att det kunde vara så ibland på förskolan när det var mamma och pappa veckor, att kompisen längtade efter mamma eller pappa, men att de hade roligt och lekte också! Och så berättade hen om allt kul de gör om dagarna!
Vårt barn var 5 år då vi gick skilda vägar.
När vårat gemensamma barn skulle få beskedet så började jag att fråga vårt barn ifall hon har några kompisar vars föräldrar inte bor tillsammans.
Det hade hen och så rabblade hon upp namnen. Hen berättade även att de bodde växelvis hos föräldrarna.
Jag frågade också om hen visste varför mammor och pappor flyttar ifrån varandra.
Det visste hen inte säkert.
Jag berättade att ibland kan kärleken ta slut mellan vuxna människor men aldrig för dina barn.
Jag berättade att det också har hänt mig och pappa, att kärleken har tagit slut mellan oss och att vi har kommit fram till att vi ska bo i olika hem, inte tillsammans.
Jag berättade att vi fortfarande tycker om varandra men att vuxen kärleken har tagit slut .
Hen blev förstås ledsen över beskedet men vi var lugna och lät hen ställa alla frågor hon hade och vi svarade så gott vi kunde.
Jag frågade även om hen sett sina kompisar vara ledsna över att mamma och pappa inte bodde med varandra längre och då svarade hen att det kunde vara så ibland på förskolan när det var mamma och pappa veckor, att kompisen längtade efter mamma eller pappa, men att de hade roligt och lekte också! Och så berättade hen om allt kul de gör om dagarna!
Vårt barn var 5 år då vi gick skilda vägar.