Kan man bli frisk från barndomstrauma?

För mig känns det som en omöjlighet att bli frisk från mitt trauma. Det är inte en speciell händelse utan hela min barndom var inte bra. Nu när jag lever i en kärleksrelation för första gången blir det extra påtagligt och jag blir oftast påmind och triggad av minnen från barndomen. 

Om jag var ledsen som barn fick jag gå upp på mitt rum och stanna där tills jag inte var ledsen mer. Pappa har alltid haft kort stubin vilket har resulterat i vredesutbrott var och varannan dag. Gjorde man fel, spelar ingen roll vad, så blev han arg och kunde skrika och härja. Någon gång blev han så arg så han slängde in min nya mobiltelefon i vedspisen. Orkar inte skriva en hel novell men detta påverkar mig mer idag än vad jag först förstod. 

Jag känner ofta att jag inte orkar med att leva om jag ska behöva må såhär pga min barndom, som jag ständigt blir påmind av.