Hjälp mig, Mitt syskon äter upp mig

Och jag förstår att det kan bli lite jobbigt och göra så, men du behöver inte sitta och diskutera med dom för det är inte ditt jobb. Lycka till och ha så skoj!

Tack för era råd. Soc har utvärderat och allt är ok. Hen är otroligt bra på att skapa yta, som ser bra ut. Jag är inte orolig för barnen.
Ja det är en soppa och sååå jobbigt. Det stärker mig mycket att få höra att detta inte är normalt och att jag inte behöver ta det. 

Vet fortfarande inte hur jag ska klara att sätta gränser. Får bara fortsätta försöka....

Känner igen mig. Är svårt när ens syskon är ensam och man är den enda hen har. Man har ett moraliskt ansvar men det ska ju inte gå ut över hela ens liv.

H- Sant! Läser lite om narcissism.. det stämmer väldigt bra in på hen. Likaså borderline. Hatar det dåliga samvetet och skulden jämt. 

Jösses vad jobbigt. Umgås mindre med syskonet, säg att du har mkt att göra. 

Detta måste påverka dina barn också negativt. 
Om det är svårt att säga nej till ditt syskon tänk på dina barn.

Usch, jag lider med dig! Har också närstående med borderline och narcissistiska drag. Tyvärr är det viktigaste att dra just gränser, för det är ack så svårt! Fortsätt när du får mothugg men ta aldrig verbal misshandel. Dokumentera och anmäl det! Nu hoppas jag att du slipper psykisk misshandel, men om det sker: tveka inte en sekund att anmäla. Jag vet att det är svårt för hen har ingen annan och står dig nära, men du måste sätta gränser för hur du accepterar att bli behandlad. 

Nu inför nya året, ge dig själv denna checklista:

1. Jag ska inte svara på meddelanden/telefonsamtal från hen när jag inte vill/har tid/ork/lust. 

2. Träffas bara när det passar dig och om du verkligen vill.

3. Ställ denna svåra fråga till dig själv: Mår jag bra av att ha den här personen i mitt liv? Om inte, gör det riktigt svåra; bryt banden. Bara för att ni är syskon ger inte hen rätt att behandla dig hur som helst.

Jag tror att det värsta som kan hända ditt syskon är att hen förlorar kontakten helt med dig. Låt det ske. Men säg innan du går, "Vill du ha kontakt med mig så behandlar du mig och andra rätt, annars får det va!" Sen radiotystnad. 

Det låter lite som om ditt syskon använder dig som ångestreglering. Här kan du läsa lite mer om medberoende: mindler.se/vad-innebar-det-att-vara-medberoende/

Kanske finns det stödgrupper för dig?
För detta är inte okej.
Du måste sätta ner foten och sluta prioritera ditt syskons mående före ditt eget.
Antar att du inte har någon partner? För då skulle det väl inte gå att ha det såhär? Du kanske skulle börja dejta isf så du får någon annan viktig i ditt liv som kan ta lite utrymme från ditt slukande syskonmonster.

Låt avskyvärt jobbigt.

Det är absolut inte normalt. Jag har kontakt med min syster en gång i veckan, då via sms eller samtal. Jag har fler syskon som jag inte har så mycket gemensamt med (men heller inget emot), vi hörs kanske en gång i kvartalet och ses på jul och födelsedagar.

Du måste inte ha ditt syskon i ditt liv. Det är ok att sätta ner foten och ta en lång paus och känna efter. 

Om du vill ha ditt syskon i ditt liv så svarar du på meddelande när det passar dig, kanske varannan dag? Samtal nån gång i veckan? Kanske ska det alltid vara du som tar kontakten? 

Jag förstår att det tar hus i helvete, och då får du bryta, för nu när det på dina villkor. 

Du måste inte ha det såhär.