vissli skrev 2023-09-06 14:02:13 följande:
Nej. Jag gjorde ju precis det med barn 1. Jag satsade precis allt. BVC sa åt mig, amningsmottagningen sa åt mig, jag kämpade ändå. Ammade, pumpade för att öka/hålla i produktionen, gav bröst vid absolut minsta signal, trugade, kollade varenda grepp och variant på varenda sida jag kunde hitta. Det hjälpte inte till helamning, det som hände var att jag blev helt knäckt. Minns knappt tiden mer än att jag vet att jag försökte allt jag överhuvudtaget orkade. Bodde i soffan tills ryggen gav upp.
När bebis blev större och stabilare blev greppet bättre och vi delammade jättefint. Men helamning nådde vi aldrig, och det måste också få vara ett bra nog resultat. Men att alla kommer lyckas bara man ger sig den tror jag absolut inte på efter att ha provat den resan.
Jag delar din upplevelse, Vissli. Min bebis föddes med andningsproblem och infektion. Vi var på neo/iva i nästan en vecka, då blev han sondmatad med ersättning medan vi försökte få igång amning paralellt. När vi kom hem fortsatte jag med delamning. Kände så stor press och förväntan att jag skulle klara av att helamma, det kändes som jag fuskade med flaskan, som jag inte tog mitt fulla ansvar. Amningen gick bra, men det slet på ryggen, jag hade huvudvärk konstant av att vara så stilla i soffa och säng. Bebisen gick inte upp som han skulle. Bvc och amningshjälpen föreslog intensivamning, och jag fick panik av bara tanken
på hur mycket sämre jag skulle må. Tack och lov hade jag båda en stödjande partner och bvc- sköterska som betygade att delamning är gott nog, att det är viktigare med en mamma som mår bra, som trivs med barnwt, som inte är stressad över amning. Aninytning och närhet får man på så många sätt, genom hud mot hud, ögonkontakt, gos? Jag är så glad att jag tog det med ro och släppte pressen på helamning.