Sluta amma helt när nattamning måste upphöra? Vem bestämmer?

Klart att du kan amma dagtid. Nattetid kan pappan mata om du pumpar ut mjölk. Det är bara bra om du kan fortsätta. Barnet mår bra av det.

Vem bestämmer? Jag tänker så här. Det är dina bröst! Eller hur? Så om du vill sluta amma så gör det, men annars skulle jag helst "lyssna" på barnet och läsa av hennes signaler om det är dags eller inte. Den som absolut inte bestämmer är dock din man.

Pappan är väl den som har minst rätt att bestämma tänker jag.
Din plan låter sund, du försöker styra bort natt-amningen och kanske kan ni har mer av en mys-amning när du är ledig och på kvällen.
Det kan funka om pappan tar på sig att sova med barnet inför att du ska jobba, då "kan" liksom ingen amning ske.
Men det är tufft, och en sak jag minns som jobbig när man skulle återgå till arbetet igen. Barn kan sova dåligt, stöka på natten, vakna tidigt osv långt efter det att man egentligen slutat vara f-ledig.

Det var jag och barnen som bestämde amningen. 

När dottern var 9 månader hade hon börjat välja bort amningen för riktig mat och gröt. Men så fick vi ett bakslag under en resa och då ville hon amma mer, vilket hon självklart fick. En månad senare valde hon helt bort amning dagtid ohc kvar hade vi bara nattamningen. När hon var runt året orkade jag inte nattamma mer och då jobbade jag aktivt bort det. Det var två griniga nätter sen sov hon som en stock.

Sonen fick tänder när han var 8 månader och tuggade friskt när han nattammade. Det gick inte längre så jag drog in det för det gjorde djävulskt ont.

Även om pappan självklart ska vara delaktig så är inte amningen det som jag känner att pappan kan bestämma om. Vill du amma och barnet vill och ni fixar det utan att stressa så tycker jag att ni ska fortsätta så-

Tack alla för kloka tips!

Pappan vill inte ge bröstmjölk i flaska nattetid. Hon har aldrig riktigt accepterat flaska tidigare och han är rädd att lägga sten på börda.

Dumt av mig att missa det i trådatarten men hon ska också flytta in i eget rum nu. Har aldrig ammat henne i det rummet och vill helst inte börja göra det utan vill att det ska vara en amningsfri zon.

Hon sover i egen spjälsäng och är trygg i den, har dock fixat med en vanlig säng i hennes sovrum så man kan sova där med henne vid behov.

Är det pedagogiskt eller bara dumt att sluta nattamma i samband med att hon byter rum tror ni? Att tillägga är att vi rest mycket under sommaren och hon är van att tillbringa sin nattvila i andra rum än vårt sovrum.

Som det låter vill du alltså sluta amma helt nattetid? Jag borde så klart ha tänkt efter i mitt förra svar men det kan nog vara dags faktiskt i den åldern så att hon kanske börjar sova hela natten igenom istället. Om ni vill försöka med flaska dagtid så kan det gå bättre nu när hon är äldre.

Jag tror att det blir fel att sluta nattamma i samband med eget rum. Sluta nattamma först och när det har gått en månad kan ni testa eget rum. Skulle också råda till att låta henne sova i spjälsängen första tiden oavsett, både för säkerhet men även för trygghet så det inte blir för mycket nytt på en gång, men om hon redan verkar vara ok med andra sängar kan ni väl försöka :)

Vadå "vill inte"? Men ersättning går bra? Förstår inte riktigt.

Jag gjorde som du planerar att göra: jag ammade morgon och kväll ganska länge efter att jag slutade med nattamningen. Det funkade toppen och var ett bra sätt för mig och barnet att återknyta kontakten efter att jag hade varit borta hela dagen. 

Jag tycker du ska göra som du själv vill. Det är dessutom lättare att trappa ner genom att ta bort en amning i taget i långsam takt. 

Vid 11 månader ska de inte behöva äta på natten, så jag hade satsat på att sluta nattamma, öka andelen vanlig mat dagtid men forsätta "mysamma" morgon och eftermiddag om det känns bra.

Han bestämmer vad han vill ge i flaska. Men jag forstår det som att flaska ska inte ges nattetid oavsett.

Jag ammar fortfarande min 14 månaders men när hon blev typ 9 månader slutade vi på natten. Hon sover i spjälsäng bredvid min säng och det funkar super. Hon har helt enkelt inte fått bröstet på natten. Efter kl 06 får hon bröstet. Hon ammar ibland på kvällen och ibland under dagarna lite beroende på vad vi gör och så. Nu sover hon hela nätter. Ibland vaknar hon lite tidigare men då vill hon bara till vår säng och det spelar ju ingen roll. Jätte skönt att slippa amning på natten faktiskt. Jag siktar på att amma till hon är ca 2 år. 

Tycker också att du kan göra som du planerat, du märker vad som blir bäst med tiden sen.

Har ett barn på 14 månader som jag planerat att sluta nattamma då jag och barnets pappa varit lediga tillsammans en stund nu under sommaren. Tyvärr har det blivit tandsprickningar och sjukdomar som inte möjliggjort det och jag börjar jobba om en vecka. Nu är alla friska, vet inte om det blir för mycket att sluta nattamma nu när barnet blivit friskt och jag snart börjar jobba heltid? Är det för nära inpå? 

Det låter som många steg bort från dig samtidigt. För oss har nattamningen och barnets behov av närhet tydligt ökat när jag börjat jobba. Ganska logiskt.

Varfor anser du det logiskt? Får inte ert barn närhet av andra än dig?

Varför vill pappan att du slutar amma?

Han verkar tro att det blir förvirrande för henne att amma ibland men ibland inte. Jag tror inte det. Klart hon förstår skillnaden på natt och dag tänker jag.

Har nu tagit bort amning mellan sista dagamningen och midnatt. Hon verkar finna sig bra i det och somnar om med lite hjälp om hon vaknar.

Eh jo givetvis..  Men ett barn märker skillnad på olika människor, har olika relationer och anknytningar.
Barnen har en bra pappa som tagit över föräldraledigheten när jag började jobba, ger de givetvis närhet osv men det förtar inte att det blir en omställning. 

Hur länge höll det ökade behovet i sig för dina barn när du började jobba? Börjar jobba snart och har inte hunnit sluta amma på natten än och tror det är för nära inpå nu för att det inte ska bli för stor omställning. 

Hur gick det att sluta nattamma när du jobbade?
Vårat barn kommer 100% märka skillnad nu när pappa går på FL, inte för att de inte har en bra relation utan att jag kommer vara saknad. Precis som när barnet saknade pappan när han var bortrest. Det märks.

Jag minns inte riktigt gällande behovet. Det var väl de första veckorna det var tydligt. Det gäller alltså närhet generellt.

Jag nattammade nån månad eller 2 efter jag började jobba. I början också när jag kom hem, men nattamningen var det sista som försvann för oss. Då sov jag i annat rum och pappan tog natten själv några nätter vilket gick helt problemfritt. Sen var vanan/efterfrågan bruten, men fortsatte sova i linne ett tag efteråt. 

Tack för svaren :)