Och städa
Och borsta tänderna
Och motionera
Och planera
Och klä mig i riktiga kläder
Och tvätta håret
Och betala räkningarna
Och laga riktig mat
Och tusen andra eftersatta saker.
Varför är det så svårt? Det är väl bara att göra det. Ha lite jävlar anamma.
Har jag sagt till mig själv i 17 år nu.
Chokladsmet?
Bästa jag läst. Har tyvärr inget svar. Är precis likadan på många punkter. Tänker VARJE kväll att imorgon, då ska jag vara bättre. Mer organiserad, planera måltider, inte skjuta upp saker osv. Nästa kväll ligger jag där och tänker att imorgon, DÅ blir det av. Då tar jag tag i det.
Bästa jag läst. Har tyvärr inget svar. Är precis likadan på många punkter. Tänker VARJE kväll att imorgon, då ska jag vara bättre. Mer organiserad, planera måltider, inte skjuta upp saker osv. Nästa kväll ligger jag där och tänker att imorgon, DÅ blir det av. Då tar jag tag i det.
Alla dessa saker är helt grundläggande för ett normalt liv. Jag tror man behöver professionell hjälp om man inte klara av det.
Alla dessa saker är helt grundläggande för ett normalt liv. Jag tror man behöver professionell hjälp om man inte klara av det.
Jag har samma problem, gråter mig till sömns med ånger o tankar på hur jag ska sätta fart nästa dag.
Jag är så sjukligt fet att jag har haft cancer o nu fått hjärtsvikt pga av min övervikt, o det värsta av allt, jag har missat hela mitt barns barndom o tonårstid pga att jag suttit/sitter på min feta röv hela dagarna.
Varför kämpade jag inte mer innan jag fick hjärtsvikten?
Så många gånger jag har lovat mitt barn att gå ner i vikt, påbörjat dieter, försöka ändra mitt matbeteende, men misslyckats totalt.
Trots att jag leker med mitt liv, bokstavligt talat, så inte fan sköter jag mig.
Jag har bett sjukvården om hjälp men allt jag får är ett matschema som de har skrivit ut från nätet, jag behöver stöd inte något jävla papper.
Jag är matmissbrukare, varför får jag inte samma hjälp som alkoholister, knarkare, anorexier osv?
Jag orkar knappt genomföra en dusch idag pga vikten o mitt dåliga hjärta, varför i helvete kunde jag inte ta tag i mitt liv innan jag blev så allvarligt sjuk?
Jag går upp tidigt på morgonen men istället för att göra det jag kvällen innan bestämt att jag ska göra, blir jag sittandes med mina ca 150 kg övervikt, dåliga hjärta o ostädade hem.
Hur fan kan jag bara låta mitt liv rinna ut i sanden?
Jag har inte lämnat gatan jag bor på, på 8 månader o jag har inte lämnat min lägenhet på lika länge. Hur sjukt är inte det?
18 år har jag bara existerat, jag har inte levt....
Jag vill inte dö! Jag lever inte, jag bara existerar medan livet pågår där bakom vinklade persienner.
Jag behöver hjälp, är fullständigt ensam....o då menar jag verkligen ensam....jag klarar inte att försöka rädda mitt liv själv.
Mitt barn hatar mig lika mycket som jag själv gör.
Gråter igen, inget ovanligt....
Alla dessa saker är helt grundläggande för ett normalt liv. Jag tror man behöver professionell hjälp om man inte klara av det.
Jag har samma problem, gråter mig till sömns med ånger o tankar på hur jag ska sätta fart nästa dag.
Jag är så sjukligt fet att jag har haft cancer o nu fått hjärtsvikt pga av min övervikt, o det värsta av allt, jag har missat hela mitt barns barndom o tonårstid pga att jag suttit/sitter på min feta röv hela dagarna.
Varför kämpade jag inte mer innan jag fick hjärtsvikten?
Så många gånger jag har lovat mitt barn att gå ner i vikt, påbörjat dieter, försöka ändra mitt matbeteende, men misslyckats totalt.
Trots att jag leker med mitt liv, bokstavligt talat, så inte fan sköter jag mig.
Jag har bett sjukvården om hjälp men allt jag får är ett matschema som de har skrivit ut från nätet, jag behöver stöd inte något jävla papper.
Jag är matmissbrukare, varför får jag inte samma hjälp som alkoholister, knarkare, anorexier osv?
Jag orkar knappt genomföra en dusch idag pga vikten o mitt dåliga hjärta, varför i helvete kunde jag inte ta tag i mitt liv innan jag blev så allvarligt sjuk?
Jag går upp tidigt på morgonen men istället för att göra det jag kvällen innan bestämt att jag ska göra, blir jag sittandes med mina ca 150 kg övervikt, dåliga hjärta o ostädade hem.
Hur fan kan jag bara låta mitt liv rinna ut i sanden?
Jag har inte lämnat gatan jag bor på, på 8 månader o jag har inte lämnat min lägenhet på lika länge. Hur sjukt är inte det?
18 år har jag bara existerat, jag har inte levt....
Jag vill inte dö! Jag lever inte, jag bara existerar medan livet pågår där bakom vinklade persienner.
Jag behöver hjälp, är fullständigt ensam....o då menar jag verkligen ensam....jag klarar inte att försöka rädda mitt liv själv.
Mitt barn hatar mig lika mycket som jag själv gör.
Gråter igen, inget ovanligt....
Jag har samma problem, gråter mig till sömns med ånger o tankar på hur jag ska sätta fart nästa dag.
Jag är så sjukligt fet att jag har haft cancer o nu fått hjärtsvikt pga av min övervikt, o det värsta av allt, jag har missat hela mitt barns barndom o tonårstid pga att jag suttit/sitter på min feta röv hela dagarna.
Varför kämpade jag inte mer innan jag fick hjärtsvikten?
Så många gånger jag har lovat mitt barn att gå ner i vikt, påbörjat dieter, försöka ändra mitt matbeteende, men misslyckats totalt.
Trots att jag leker med mitt liv, bokstavligt talat, så inte fan sköter jag mig.
Jag har bett sjukvården om hjälp men allt jag får är ett matschema som de har skrivit ut från nätet, jag behöver stöd inte något jävla papper.
Jag är matmissbrukare, varför får jag inte samma hjälp som alkoholister, knarkare, anorexier osv?
Jag orkar knappt genomföra en dusch idag pga vikten o mitt dåliga hjärta, varför i helvete kunde jag inte ta tag i mitt liv innan jag blev så allvarligt sjuk?
Jag går upp tidigt på morgonen men istället för att göra det jag kvällen innan bestämt att jag ska göra, blir jag sittandes med mina ca 150 kg övervikt, dåliga hjärta o ostädade hem.
Hur fan kan jag bara låta mitt liv rinna ut i sanden?
Jag har inte lämnat gatan jag bor på, på 8 månader o jag har inte lämnat min lägenhet på lika länge. Hur sjukt är inte det?
18 år har jag bara existerat, jag har inte levt....
Jag vill inte dö! Jag lever inte, jag bara existerar medan livet pågår där bakom vinklade persienner.
Jag behöver hjälp, är fullständigt ensam....o då menar jag verkligen ensam....jag klarar inte att försöka rädda mitt liv själv.
Mitt barn hatar mig lika mycket som jag själv gör.
Gråter igen, inget ovanligt....
Vad är "riktiga" kläder?
Jag har samma problem, gråter mig till sömns med ånger o tankar på hur jag ska sätta fart nästa dag.
Jag är så sjukligt fet att jag har haft cancer o nu fått hjärtsvikt pga av min övervikt, o det värsta av allt, jag har missat hela mitt barns barndom o tonårstid pga att jag suttit/sitter på min feta röv hela dagarna.
Varför kämpade jag inte mer innan jag fick hjärtsvikten?
Så många gånger jag har lovat mitt barn att gå ner i vikt, påbörjat dieter, försöka ändra mitt matbeteende, men misslyckats totalt.
Trots att jag leker med mitt liv, bokstavligt talat, så inte fan sköter jag mig.
Jag har bett sjukvården om hjälp men allt jag får är ett matschema som de har skrivit ut från nätet, jag behöver stöd inte något jävla papper.
Jag är matmissbrukare, varför får jag inte samma hjälp som alkoholister, knarkare, anorexier osv?
Jag orkar knappt genomföra en dusch idag pga vikten o mitt dåliga hjärta, varför i helvete kunde jag inte ta tag i mitt liv innan jag blev så allvarligt sjuk?
Jag går upp tidigt på morgonen men istället för att göra det jag kvällen innan bestämt att jag ska göra, blir jag sittandes med mina ca 150 kg övervikt, dåliga hjärta o ostädade hem.
Hur fan kan jag bara låta mitt liv rinna ut i sanden?
Jag har inte lämnat gatan jag bor på, på 8 månader o jag har inte lämnat min lägenhet på lika länge. Hur sjukt är inte det?
18 år har jag bara existerat, jag har inte levt....
Jag vill inte dö! Jag lever inte, jag bara existerar medan livet pågår där bakom vinklade persienner.
Jag behöver hjälp, är fullständigt ensam....o då menar jag verkligen ensam....jag klarar inte att försöka rädda mitt liv själv.
Mitt barn hatar mig lika mycket som jag själv gör.
Gråter igen, inget ovanligt....
En vuxen människa som inte klarar att borsta tänderna, tvätta håret, laga mat och betala räkningarna är inte normalt. Låter som en oupptäckt kognitiv funktionsnedsättning eller att man är gravt deprimerad. Oavsett vilket låter det som att du behöver professionell hjälp.
Vad är "riktiga" kläder?
En vuxen människa som inte klarar att borsta tänderna, tvätta håret, laga mat och betala räkningarna är inte normalt. Låter som en oupptäckt kognitiv funktionsnedsättning eller att man är gravt deprimerad. Oavsett vilket låter det som att du behöver professionell hjälp.
Dagens mål: Städa något "sällanstäd" jag har på min städlista. Gärna en sak i varje rum, men jag blir glad om jag lyckas med en enda sak.
En vuxen människa som inte klarar att borsta tänderna, tvätta håret, laga mat och betala räkningarna är inte normalt. Låter som en oupptäckt kognitiv funktionsnedsättning eller att man är gravt deprimerad. Oavsett vilket låter det som att du behöver professionell hjälp.
Idag skulle jag städa något som inte behöver städas så ofta. Har jag gjort det? Nej. Däremot har jag diskat typ halva disken.
Jag har också ätit skitskumt och nästan betalat räkningarna.