Hans ex kräver att han står för en ny bil till henne.

Ok, din man verkar inte riktigt vilja konfrontera och är lätt att förtrycka. Men han kan åtminstone vägra betalning. Han behöver stöd för att våga det. Var du själv det stödet. Kan du få hjälp av någon i hans släkt?

Gällande sonen: så som du beskriver relationen, så kommer det här inte vara hans sista krav från farsan. Jag tycker att din man får sätta stop, men på ett vänligt sätt. Om det uppstår konflikt så skall det vara sonen som orsakar det, inte farsan. Då tror jag att det blir lättare för sonen att åter börja bli kompis med sin pappa efter att konflikten ha lagt sig. 

Att kräva sin pappa på det här sättet, och hänga relationen på det, är närmast barnsligt. Hans pappa får vänligt förklara att man självklart hjälps åt med mindre summor eller vid akut behov, men att man förövrigt har skilda ekonomier. 

Förklara för din man att det kommer fortsätta med andra krav om han inte tydligt sätter stop nu. 

En annan väg är att ta in en jurist, hen kan räkna vilken förälder är skyldig den andre och med hur mycket. Det kanske blir mamman som är skyldig.. 

Andas djupt, 
Lycka till! 

Det hela låter konstigt men jag kan ana att det varit jobbigt runt detta under lång tid, eftersom sådana här saker brukar inte bara blossa upp.

När barn blir 18, ska man betala eventuellt underhåll direkt till barnet. Det kan hon läsa om på FK, det borde hon veta som eftersom sonen är äldre än det. 
Så, även om föräldrarna hade kommit överens om underhåll under sonens sista år på gymnasiet, så skulle pappan ha betalar det direkt till sonen oavsett. Det är det enda svar han kan ge henne i frågan - givetvis ska han INTE svisha de där pengarna. Herregud - se för dig  hur enkelt hon kommer tycka det var då, att få pengar, så kommer det bara fler och fler krav.

Jag tycker att man ska hjälpas åt och betala när barn bor mer på ena stället, men om hon inte betalade mer när han bodde helt hos er, samt haft BB (varför har inte pappan sett till att få delat BB om barnet bott på båda ställena? -det är jätteenkelt) så har dessa föräldrar inte ordnat de här sakerna p bra sätt.

Nu handlade detta om pengar till mamman, som vill köpa en bil. Sedan skriver du att sonen utpressar sin pappa också. Pappan behöver sätta sig med sonen som vuxen-vuxen och prata med honom om den känslomässiga utpressningen, fråga vilken typ av relation sonen vill ha. Han har väl lärt sig av mamman kanske, att pappa kan man ha som kassako.

Min mans ex var lite åt det här håller efter skilsmässan, ville med jämna mellanrum prata om pengar med honom, trots att de haft jurist vid bodelningen. Hon har fått en del pengar som hon inte borde fått för hon argumenterade så hårt om vissa saker, hon var så ilsken och jobbig.
Tack och lov förstod min man att han behövde stoppa det här så till slut fick han bara vara oerhört tydlig. Förklara att är man skild så är mina pengar mina, dina pengar dina (barnen bodde varann vecka så ingen skulle betala något underhåll, men hon tyckte att han borde det ändå, ungefär). Hon blev sur, men slutade tjata så det hjälpte. 

Varför skulle hon kräva sin son på pengarna?
Det gällde ju när han fortfarande gick på gymnasiet då föräldrarna fortfarande har försörjningsplikt?

Nej jag förstår att du inte menar det men kräva sin son på pengarna verkar ju ännu konstigare när man har försörjningsplikt. 

Ts det hela verkar väldigt konstigt av exfrun men hur hur gjordes den ekonomiska fördelningen under åren? Betalade din man underhåll när sonen bodde mest hos exfrun? och betalade exfrun underhåll till din man när sonen bodde mest av tiden hos er.
Något kan ju ha blivit fel när det gäller underhåll men komma nu när sonen är 25 år och begära pengar för t ex uteblivet underhåll verkar ju jättekonstigt.

Har det pågått diskussioner om pengar tidigare eller är det första gången hon kräver pengar?
Känns som mer ligger bakom detta då sonen hotar med att ta avstånd, skulle vara konstigt om detta bara dök upp och sonen sa så, har det varit andra konflikter dom emellan? Känns inte som om detta är den första eller?

Det är väl bara för honom att säga nej jag/vi har inte de pengarna + att jag tycker att det ingår i livet att få nej ibland. Lägga armarna i kors. Vad ska hon göra? Ta det till domstol? Låt henne.

Hon vet om att hon spelar på hans rädsla. Sonen likadant. En sån relation hade jag inte velat ha till min son, uppbyggd av det, då får det lika gärna vara. 

Du kan ju köra samma metod. Hota att lämna honom om han gör det. Kanske han inser då hur löjligt allt är och säger nej. 

Varför fick mamman barnbidraget när pojken bodde hos er? Betalade hon underhåll då? Betalade pappan underhåll nör sonen bodde hos mamman? Verkar ha skötts dåligt av båda föräldrarna sedan decennier. 

Om mamman begär pengar, varför är han rädd att sonen ska bryta kontakten?

Det kan ju vara så att pappan har betett sig som ett rövhål och övergett sin son delar av hans uppväxt.  Då kanske sonen och mamman är så tajta att sonen tycker det är taskigt om inte mamman får den här kompensationen, och därför skulle bryta kontakten.

Jag är själv drabbabd av detta och har ingen vidare respekt för pappor som överger barnen från första äktenskapet för att sedan ösa pengar och presenter över barnen i familj nr 2.

Bra inlägg.

Du har rätt. Jag läste fel. Trodde att hon var sur över att sonen bodde hos henne senaste året, när han är vuxen. Men nu ser jag att det handlade om sista året i gymnasiet.

By the way: 90000 låter orimligt högt dessutom. Fördelat över ett år så blir det 7500kr per månad. Dessutom ska det här vara bara pappans andel av försörjningen. Eller la hon på typ 400% ränta... 

Det tycker jag också är att vara grym mot sina barn från familj nr 1.

Bra poäng där. 

Men i ett sånt fall tror jag inte att enbart pengar kommer göra relationen bättre. Det behövs mer än så. Att man pratar om saken och kanske be om förlåtelse för sina misstag, från båda hållen. 

Givetvis en bra poäng. Men min far är narcissist/sadist och har aldrig bett någon människa om ursäkt i hela sitt liv, så den är liksom bara att glömma i mitt fall.

Det där är skitsnack av exet. Ska det vara kompensation för boendet sista gymnasieåret? Galet högt pris. Dessutom snart 10 år sedan. Betalade inte pappan underhåll osv. Hon skulle ju ha bett om mer bidrag då och inte till en 25 åring som fan i mig får finansiera sina köp själv. Han ska inte betala en spänn! Gör han det så får han din fot i röven. 

Har ni gemensam ekonomi kan han inte bara langa fram 90 000 kr sådär.

Inte ok. Hade kunnat bryta för en sådan sak faktiskt.

Har ni gemensam ekonomi? Annars är det ju inte ditt problem, tänker jag. Om ni har gemensam ekonomi så säger du nej, och då blir det så. 

Självklart ska han inte betala en spänn!