Förhållningen och inställningen till alkohol

I det här inlägget så redogör jag för min inställning till alkohol, särskilt i familjära sammanhang, vilket för nykterister kan uppfattas som en liberal inställning, för vissa till en oacceptabel grad. 
 
Jag vill påpeka att jag inte vill förneka eller förringa någon persons upplevelser av att personer i deras omgivning inte kan hantera alkohol, med allt vad det kan innebära i situationen. På nätet har jag läst mycket om människors inställning till alkohol, inte minst här på FL. Jag kan ha förståelse för att andra har en annan inställning p.g.a. sina erfarenheter.  
Jag baserar min berättelse helt på mina egna erfarenheter och det är vad som format min inställning till alkohol för egen del, som jag inte försöker att pådyvla andra som inte försöker att pådyvla sin inställning på mig. 
 
Motståndare hävdar att vi som dricker alkohol använder helger, högtider, firanden mm som ursäkt för att dricka alkohol. 
Detta stämmer, men jag har svårt att se det som negativt, snarare är det naturligt och sunt. 
Inte heller är vi på något sätt speciella eller unika i det, för vi har faktiskt alla samma inställning, att vi använder dessa tillfällen som ?ursäkt? för att göra något extra trevligt, äta och dricka något extra gott. För det vore ofta inte sunt att göra det varje dag och vi vill också att det ska vara lite mer speciellt en lördag, en födelsedag, en bröllopsdag eller vid firande av de mer allmänna högtiderna. Vi bjuder på lite finare och dyrare mat, serverar sötsaker, desserter, tårta mm. Även när vi serverar pannkakor på torsdagar, fredagstacos, fredagsmys (med snacks), köper lördagsgodis mm så är de alla exempel på samma förhållningssätt. 
Så lägg ned dessa argument, de håller helt enkelt inte för det syfte som alkoholmotståndare avser. 
Vi väljer dessa tillfällen att äta och dricka gott, bjuda hem släkt och vänner e.t.c. för att göra dem speciella, njuta lite extra och skilja dem från vardagen. 

Alkohol och barn då? 
Jag har växt upp i hem där det aldrig har spottats i glaset, utan alkohol har hört helg och fest till. Mycket sällan har mina föräldrar lämnat bort barn för att delta vid festliga tillställningar och de har heller inte valt bort den delen som en del av sitt sociala liv, även om det har varit på en nivå anpassad efter ålder och familjesituation. I min släkt har det också varit mycket få som haft ett problematiskt förhållande till alkohol, så de har varit lätta att välja bort som sällskap till 98 % av alla tillfällen.   
Detta innebär att jag som barn upplevt att fira jul, påsk, midsommar, födelsedagar och andra helger där alkohol har varit en naturlig ingrediens för vuxna och som jag inte har upplevt något negativt av. 
Det finns ett undantag och det var min mammas fd man, som hon skildes från för ca 8 år sedan. Han utvecklade alkoholism efter pension, var allt oftare onykter och betedde sig allt mer märkligt åt och ibland rent otrevligt. Detta efter att under hela sitt liv bara druckit måttligt till helgen och alltid haft ett trevligt och humoristiskt sätt (de träffades 1979 och gifte sig 1981 tror jag). 
Men generellt sett, så finns de som har ett sämre beteende som nyktra än vad jag inom familjen upplevt hos berusade. 

Så jag har inga som helst moraliska problem med att vuxna dricker exempelvis öl, vin, snaps e.t.c. till maten och inte heller att det serveras glögg, en whiskey eller cognac till kaffet e.t.c. även om det är en tillställning där barn är med. 
En typisk familjär tillställning var min numera vuxna systersons dop, som hölls i trädgården hemma på sommaren och till det serverades kallskuret och rosévin. 

Ni får gärna uttrycka vad ni tycker om det jag skriver och även berätta om egna erfarenheter. 

Jag länkar till en artikel på samma ämne, som man också kan debattera. 

www.expressen.se/amelia/det-ar-okej-att-ta-sig-ett-glas-nar-barnen-ar-med/&utm_campaign=EchoboxStory&utm_source=Facebook&fbclid=IwAR38XY9nVQ6iUVp9ftH9eSFwfOlwFeymt5ske2Uj3ENQGbB4fUh149yqCx4#Echobox=1689254219