Rätt att sluta vara pappa åt femtonåring?

Jo det är exakt vad det är. Ingen kan tvinga pappan att fortsätta vara pappa. Så det kan ta tid men till slut kommer han inte att vara pappa i lagens ögon.

lawline.se/answers/hur-haver-man-faderskapet

www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2017.3/330263.html

Jag tycker det är märkligt att överge barnet, som man under 15 har fungerat som förälder för och knutit band till. Det skulle jag nog personligen inte klara av om jag varit mannen ifråga.

Hur det sedan reder ut sig med mamman är en annan sak, då hon på ett mycket grovt sätt ljugit för både mannen och sitt barn. Det kan vara svårt att förlåta. Hur mamman agerar efter detta påverkar också.

Mannen i TS's berättelse är dock inte skyldig att försörja barnet, utan det är barnets biologiska föräldrar som är det, vilket blir mammans sak att lösa om hon ljugit om det för myndigheter och barnet riktiga pappa.

Utifall att relationsproblemen löser sig och man bestämmer sig för att fortsätta tillsammans (vilket jag inte ser som en omöjlighet för egen del), så skulle jag nog ändå överväga att adoptera barnet, om alla andra parter är med på det.

Mannen är skyldig att betala för barnet så länge han är registrerad som far till barnet, om han vill häva faderskapet måste han ansöka om det och det tar ett tag men tills dess står han som far till barnet och är skyldig att betala.
Det är ju för barnets skull och inte mammans givetvis.
När faderskapet är upphävt kan mamman som alla andra föräldrar som inte har en förälder att dela föräldraskapet  ekonomiskt med få hjälp genom försäkringskassan.

Mannen måste givetvis betal hyra och räkningar den normala tiden för uppsägning av lägenhet, tills bostad är såld osv precis som för alla andra par som separerar, det fungerar som för alla andra spelar ju ingen roll varför man separerar, att det handlar om falskt föräldraskap ändrar ju ingenting jämför med andra orsaker för separation.

Sen om mannen vill eller inte vill begära upphävning av faderskapet beror ju på mycket, för många är ju fortfarande barnet ens barn och man vill vara den förälder till barnet man alltid varit men det kan ju givetvis vara olika hur man känner. Man kan separera men ändå vara förälder till sitt barn.

Man ska också tänka att även om mamman gjort något totalt oförlåtligt och hemskt så kommer barnet naturligtvis känna sig helt övergiven av sin som barnet trodde pappa om han då väljer att häva faderskapet, man får nog då räkna med att barnet inte bara förstår pappan utan att relationen blir förstörd. 
Barnet kommer förlorar sin pappa och även om mamman är den som gjort fel kommer ju barnet ändå reagera på att pappan tar avstånd.
Det är en svår situation.

Skillnad om man inte levt i hop dvs en man betalar för ett barn som bor med sin mamma och man aldrig varit i hop, kanske ons då vill man nog häva faderskapet om det kommer fram längre fram att man inte är pappan men ett barn man levt med och älskat i många är, då är det inte bara att häva faderskapet för självklart 
kommer barnet då reagera på att pappan inte längre är pappa.
Bara säga att vi kan träffas ändå men jag avsäger mig allt ansvar för dig, det är svårt att ta in för ett barn om man älskar sin pappa.

Det är inte en lätt situation att besluta om, låter lätt i början då man självklart känner avsky mot kvinnan men tänker man till sen kanske man inte vill överge barnet utan fortsätta att vara pappa till barnet, den enda pappa barnet känner till.
De flesta skulle nog inte sluta känna sig som pappa till barnet efter man levt i hop i 15 år och avsäga sig faderskapet hur som helst just för barnets skull.

Så länge han är juridisk pappa ska han ju såklart betala underhåll, alternativt ha barnet boendes vv. Det är ju inget konstigt.

Känns ju dock rätt empatistört att överge ett barn man varit pappa åt i 15 år, oavsett om det är ens eget genetiskt sett eller inte. Stackars barn. 

Nej så enkelt är det faktiskt inte.

Biologin spelar ju egentligen ingen roll. Så länge han står som juridisk pappa är han skyldig att försörja barnet. Han slipper inte det, bara för att mamman har betett sig illa.

För att slippa försörjningen måste han ju såklart få faderskapet hävt först.

Angående barnet så tror jag det är rättsligt okej, ja. Absolut inte moraliskt okej dock!
Räkningar ska han betala under uppsägningstiden!

Om det är påvisat att han inte är den biologiske fadern så borde det inte ta så lång tid att ändra.

Om ickepappan nu blir skyldig att betala underhåll fram tills att faderskapet är upphävt, blir mamman då återbetalningsskyldig när faderskapet är upphävt? För hur många år i så fall?

Hittade det här t ex:

www.familjensjurist.se/fraga-juristen/familj--barn/aterbetalning-av-underhallsstod-efter-felaktigt-faderskap-/

lawline.se/answers/aterbetalningsskyldig-for-underhallsstod-till-forsakringskassan-vid-faststallt-faderskap-

Ok, ser nu att den andra länken inte är så relevant men första är det iaf.

Tycker han gjort helt rätt. Fyfan vilken shock att få reda på att ens barn inte är ens barn. & att hans s.k fru hållit detta hemligt i 15 år.  All styrka & heder till denna man. 

Men så länge han fortfarande är juridisk pappa ska han ju såklart fortsätta att försörja barnet. 

På samma sätt kan han ju inte strunta i att betala gemensamma räkningar/hyran etc. Som andra sagt måste han ju fortfarande göra som i alla andra separationer och skilsmässor. Han kan ju inte bara strunta i det för att frun var otrogen. 

Nej
Pengarna går inte till mamman
Pengarna går till barnet.

Enligt länken ovan har den felaktigt utpekade fadern rätt att få tillbaka det han betalt i underhållsstöd men den som ska krävas på pengarna är den riktiga fadern. Han riskerar att få slanta upp en rejäl summa, fast egentligen är allt mammans fel. 

I TS` fall är det mer komplicerat då de levt som ett par och har inte betalt underhållsstöd utan bara bidragit till familjens försörjning. Men efter att allt uppdagats och han flyttat har han rätt att få tillbaka allt han lagt ut för barnet under tiden tills skilsmässan vunnit laga kraft. Han har i praktiken inte betalt underhållsstöd och är knappast tvungen att börja under det tid det tar tills skilsmässan vunnit laga kraft.

Frun hade varit rökt från första sekunden. Pojken hade jag dock fortsatt att stötta på alla sätt. Han ska inte behöva lida för att mamman är en lögnaktig fjäril....