Financial Independence Retire Early (FIRE) - erfarenheter?

Jag har sett för många som dött tidigt. Jag har valt att se till att jag har roligt och lever även nu. Att försaka mycket nu för att sen gå i tidigt pension och ha skoj har jag valt bort.

Jag spara ändå en del för framtiden men ser till att mitt nuvarande liv inte bara är massor med jobb och hårt sparande.

 

Mera, även om det går att få bra avkastning med ett aktivt sparande är det på lång sikt svårt att slå inflationen med mer än ett par procent per år.

Det gör att man måste spara rätt mycket för att det ska bli något vettigt på 30 år.

Att sluta jobba tidigt, före 55, kräver rätt mycket sparat för att kompensera för att dels tappad pension och dels ersätta lönen.

Samtidigt skall detta stora sparande ske i en period i livet där barn, vettigt boende mm gärna vill dra en deöl pengar

"Hej Barn! Jag vet att vi bor i en billig trång lägenhet och att jag har två miljoner på kontot men de pengarna ska gå till min pension och inte till ett hus för familjen och era fritidsintressen"

 

Nej, FIRE utesluter inte arbete, men istället för att vara _tvungen_ att arbeta för att få mat på bordet kan du som ekonomiskt oberoende välja hur du vill göra. Jag vet folk som frilansar/konsultar, men istället för att ta varje uppdrag de kan få så är de mer selektiva och tar bara det som verkar roligt och passar med deras övriga planer. 
Vissa som satsar på FIRE skaffar fastigheter. Det kräver givetvis en del jobb så länge man har dem kvar, även om man då jobbar för sig själv och inte för andra. Andra satsar på en hobby som drar in några kronor (konst tex) men inte tillräckligt att helt leva på.

Jag har satsat på att ha "FU money" istället, då krävs inte lika höga summor. Tröttnar jag på ett jobb kan jag dra, utan att behöva hoppa på första bästa nya jobb. Pengarna räcker inte hur länge som helst, men tillräckligt länge för att jag inte ska behöva oroa mig. 

Jag upptäckte detta fenomen för kanske 8 år sedan och har läst mkt av Miljonär innan 30, Rika Tillsammans osv. Har själv inga sådana planer men tycker om att läsa om privatekonomi. Även om man inte vill eller kan sluta arbeta tidigare så är det viktigt att spara , det ser vi inte minst idag när vi är i en lågkonjunktur. 

Sedan är det viktigt att ha en sund balans, men många som sparar mycket har bra löner, så de lever bra liv ändå. 

Att spara, ha en buffert, möjlighet att dra ner på sina kostnader är jättebra men inte direkt något nytt.

Nej det är det inte. Men FIRE, dvs leva på sparat/investerat kapital är ganska nytt som begrepp, även om det funnits längre i USA. 

Det har alltid funnit männsikor som lever på sitt kapital och inte behöver jobba.

Att på en intre allt för hög svensklön spara så pass mycket att man kan leva på sitt kapital i framtiden är rätt svårt och kräver mycket uppoffringar.

 

Visst är det så, även om de inte kaklar sig FIRE. 
Det är upp till var och en att göra sina val. 

Min personliga åsikt är att fler behöver spara och göra sunda ekonomiska val, så att prata ekonomi är vettigt. Och även de med inte så stora inkomster har stor nytta av att spara långsiktigt. Många är okunniga och tror inte att det gör någon skillnad. 

Det är som sagt bra att spara och leva under sina tillgångar, men man ska inte glömma att lönebilden i USA ser helt annorlunda ut jämfört med Sverige som har höga skatter och därmed mindre utrymme för privat sparande. 

Tittade på serien I will teach you to be rich på Netflix, den var underhållande. Men vilka inkomster. 

Nej, men genom att göra vissa medvetna val kan man förbättra chanserna. Tex genom att hålla igen och inte öka sina fasta kostnader i samma sekund som lönen ökar.
Min man och jag "levde som studenter" i ca 5 år efter att vi slutat studera och hade jobb med hyfsade löner. Vi valde att bo i ett lite mindre populärt område= billigare. Köpte inte bil och köpte inte dyr mat hela tiden bara för vi kunde. Valde billiga flygstolar, eller restresor istället för dyrare paketresor. Etc. Vi unnade oss restaurangbesök, nya möbler mm, men inte hela tiden. Det fick vi ihop ett hyfsat sparkapital på, som kunde investeras och växa. Senare har familjen vuxit och därmed behoven, och vi har också blivit mer bekväma med åren. Men vi har fortfarande fokus på vart pengarna går. Väljer begagnade kläder och prylar till barnen när det går tex, och gör skillnad på vardagsmat och helg-/festmat. Det gör att när det är något vi verkligen vill, så har vi inga problem att finansiera det. Allt från ny tvättmaskin till hemelektronik till one-in-a-lifetime resor. Vi kanske aldrig når FIRE, men vi har större frihet genom det sparkapital vi trots allt har skrapat ihop.

Många verkar inte ha det här tänket utan sätter sprätt på varenda krona, och klagar sedan på att de aldrig har råd.

Ja, det finsn mer utrymme för privat sparande i USA med anndra lönelägen och framförallt annat skatteläge.

Men efter man dragit av kostnaden för sjukförsäkring, barnomsorg, avstättning till barnens universitetssparande, eget pensionssparande, buffert att ha vid sjukdom och arbetslöshet blir skillnaden betydligt mindre.

Men är man två välutbildade friska vuxna utan barn blir det betydlig mer pengar att röra sig med i USA än i Sveriga och en FIRE strategi möjlig på ett helt annat sätt.

Och här ser man varför en FIRE plan är så svår. Även med ett klokt och långsiktigt sprande samt ekonomiskt  liv blir det svårt att avsätta tillräckligt med pengar för att kunna leva på avkastningen.

Men tyvärr är de flesta i USA inte välutbildade, eller välbetalda, utan bra mycket fattigare än fattiga svenskar.

Angående TS, jag är mer på inlägg nr. 1 att jag hellre lever här och nu heller än i någon slags osäkert sen som kanske aldrig kommer. Samtidigt lever jag faktiskt mest på tillgångar och jag arbetar så mycket jag vill och ägnar mer tid åt min hobby/livsstil. Sen har jag också mycket mindre utgifter än medelsvensson, inbillar jag mig i alla fall, och vissa orsaker till det är att jag väljer bort saker som många andra betalar för. 

Så livsstilsval tror jag är en del i FIRE som gör att folk aldrig når dit, jaq har läst och hört/pratat med folk om det och vissa saker verkar helt enkelt för viktiga att ha kvar, vilket jag absolut förstår.

man behöver inte se FIRE som extremt sparande, eller nödvändigtvis det absoluta målet. Som flera är inne på i tråden tänker jag att människor i allmänhet gynnas av att leva under sina tillgångar. Vilken mängd lyx, som nya bilar och resor, får var och en naturligtvis välja efter vad som känns viktigt för denne.  
från begreppet FIRE kan man, för diskussionens framfart, yxa bort RE och tänka på det som en egen garantipension, t.ex. 

jag tror att i stället för att prata om (och se ned på) de som anammar FIRE helt ut och lever fattigt, kan vi i stället fokusera på en diskussion kring vad man kan göra för att öka sitt sparande (eller investerande). det är åtminstone det jag själv tycker är intressant och har potential för er och mig.

PFOFF = Partial Financial Independence For Freedom 

Jag hittade på det precis alltså.