Är det bara jag....

Undrar om det är meningen att man ska ha fulltecknat program precis hela tiden? Det räcker inte med att man jobbar. Sen kommer semestern och då är det full fart igen. Massa aktiviteter och resmål att boka av.
Mår vi bra av sån stress?

...som kräks på barnens aktiviteter? Mina två tonåringar spelar fotboll och jag blir helt matt. Det är 2-3 träningar i veckan, match varje helg ofta den ena på lördagen och den andra på söndagen. Det blir därför svårt att hinna med andra saker. Sedan ska man sälja massor av saker, kakor, underkläder, bingolotter, kryddor m.m och dessutom ska man som förälder också stå i kiosk och hjälpa till på fixardagar. Jag är såklart jätteglad att mina barn får spela fotboll men det är ju deras aktivitet, inte min. Nu när de börjar bli stora kan jag tycka att de kan samla alla fotbollsspelare i klubben och så kan de få fixa på sin hemarena. Sen förstår jag att vi som föräldrar behöver ställa upp och vi behöver få ihop pengar till cuper och läger osv men jag känner att jag inte kan leva det liv jag vill leva eftersom hela livet planeras efter fotbollen. Någon mer som känner som jag eller älskar alla andra fotbollsföräldrar det livet? Känner mig som världens sämsta mamma. 

Basket kräver fler föräldrafunktioner. Varje match ska det sitta 4 personer i sekritariat, dvs föra protokoll, ta tid etc. En annan ska filma och tre till ska köra barn. Det slipper man med fotboll. Därutöver är det som sagt, försäljning av diverse saker, det ska stå i kiosk och det ska städas läktare. Det ska plockas skräp och jobbas på diverse mässor där man exempelvis ska rulla ut mattor i mässhallar och montera 500 kattburar. Etc etc.Och cuperna ska vi inte tala om. I påskhelgen var jag schemalagd 27 timmar. Bla att stå i bespisning och utfodra och diska efter 2000 pers. 

Försäljning kan man ju ducka genom att köpa allt själv om man har råd.

Men resten går inte att slippa, skulle man vägra skulle det påverka barnets plats i laget.

Undrar om det är meningen att man ska ha fulltecknat program precis hela tiden? Det räcker inte med att man jobbar. Sen kommer semestern och då är det full fart igen. Massa aktiviteter och resmål att boka av.
Mår vi bra av sån stress?

Det verkar ha ändrats radikalt sen jag själv spelade fotboll! Vi sålde chokladlotter och bingolotter. Chockladlotterna gick man runt och knackade dörr, Bingolotter fick man beställa exakt hur många man ville ha (ALLA spelade Bingolotto på den här tiden...). Det var aldrig tal om att de vuxna skulle hjälpa till! Skulle vi på någon cup så var det vi barn som städade stränder, packade folks matkassar på någon stormarknad etc. Aldrig att man tvingade föräldrar att baka, rensa förråd, anordna loppis etc. Det enda de fick hjälpa till med var skjuts till matcher. Men oftast är i alla fall någon förälder så intresserad att de ändå följer med, utan att tvingas. Jag vill minnas att man nån gång per säsong fick tvätta lagets matchställ efter match, lite senare fick vi personliga kläder som var och en tvättade själva.

Nu verkar det ju förjävligt!! Ligger konstant kataloger med kakor, underkläder, kryddor, ved, skithuspapper, reselotter, pasta, Panda-försäljning etc på borden på jobbet. Verkar som man lagt över allt mera på föräldrarna? Är det helt andra pengar som måste in nu för tiden för att klubbarna ska gå runt?? Gör inte barnen någonting själva utan att föräldrarna måste vara med? Städdagar, kiosk och sånt var det äldre spelare som höll i.