Mår så dåligt att tankarna äter upp mig
Hej,
Jag är nu i vecka 17 (16+3) och jag har så fruktansvärt jobbiga tankar. Jag är 20 år, fyller 21 till sommaren. har varit deprimerad tidigare och lider även av OCD (tvångstankar).
Redan innan jag blev gravid var jag livrädd för en vaginal förlossning. Men när jag plussade på stickan blev de värre. Nu blev de ju på riktigt och inte bara ett scenario i huvet.
Jag har kotnkt med barnmorskan som vet om att jag är rädd. Hon har även skickat remiss till läkare och psykolog så jag kan få prata ut, eventuellt börja på medicin för mitt mående. Är riktigt illa däran. Såpass att både abort och självmordstankar blivit en del av min vardag. Vilket även de får mig att må fruktansvärt dåligt.
Jag vill ju ha vårt kärleksbarn, men känns psykiskt omöjligt att må så här dåligt i 5,5 månad till.
Så min fråga är egentligen vart gränsen går för hur rädd man måste vara för att få planerat kejsarsnitt? Jag har förstått att de inte är något du får välja själv och att de är från region till region.
Hur tidigt kan man få beviljat att ett snitt kommer göras?
Tack för du orkade läsa. Från en ångestfylld blivande mamma.