Pappan känner ingen anknytning - hur kan jag hjälpa till?
Jag och min man blev föräldrar för första gången förra veckan, barnet är alltså inte ens 1 vecka gammal. Vi är båda 30+ och barnet var planerat och önskat. När jag och mannen pratade igår så berättade han att han var orolig och ledsen över att inte känns någon anknytning till barnet, han säger att han skäms över detta. Jag tänker att pappor, till skillnad från mammor som känner av barnet på ett annat sätt under graviditeten och skapar en anknytning där, brukar (?) få en anknytning när barnet väl är fött och att det kan ta lite tid. Men jag förstår samtidigt att det måste vara väldigt jobbigt för mannen att känns som han gör, han beskriver att han blir frustrerad när barnet gråter etc och att han även skäms över att känna så. Han säger att han mår dålig och känner sig uppgiven samt frustrerad när barnet fortsätter att gråta trots värme, kontakt, blöjbyte etc då ibland det är bröstmjölk som barnet vill ha. Mannen kommer att prata med sin egen pappa kring hans känslor och tankar, jag har föreslagit kontakt med BVC för eventuell samtalskontakt därigenom.
Är det någon som känner igen sig i det som mannen beskriver och känner? Antagligen hos dig själv eller din partner alltså. Finns det något konkret jag kan göra? Jag har hela tiden sedan barnet fötts berättat för mannen hur underbar han är, vilken stor hjälp han är med barnet och hushållet etc. Men han säger själv ?men jag gör ju ingenting?, trots att han gör massor och har mycket hud mot hud kontakt, tar blöjbyten etc.
Förlåt för långt och rörigt inlägg, hjärnan blir lite trött med en nyfödd att ta hand om.