8 åring med hemsk separationsångest.

Har en 8 åring som nyligen börjat med ett helt nytt betende (har 2 barn sen innan så känns som jag ändå borde förstå).

På nyår var det smällare som skrämde henne rejält (hon skakade), sen gick brandlarmet i skolan 3-4 dagar i rad. 

Det resulterade i ett mycket ledset barn som bara gråter och t.o.m. kräks av stress innan skolan. Vi har kontakt med läraren såklart (daglig) och följer med henne in på skolan varje dag. 

Hon har blivit väldigt mammig och pappig. Vill eller kan inte säga så mycket mer än att hon inte vill bli ensam (fast hon har många vänner). 

Skolsköterska och kurator får hon kontakt med nästa vecka. Och hon får all närhet hon vill och behöver.

Känns detta betende igen? Hon är en rätt blyg och försiktig tjej. Men inte överdrivet tycker jag. Hon är lite avaktande och vill studera situationen lite innan hon hoppar in i den liksom. 

Har ni någon erfarenhet av detta? Vad gjorde ni och vad hjälpte? Nån fas?