Ångest av platser

Det är inte samma sak, men i vissa sammanhang om jag alltid är den som ställer upp och kommer, medan de andra turas om att ställa in, så har jag känt att min roll är att se till att det blir mer folk. I ett sammanhang när det flera gånger ställdes in om det var 2+jag som skulle komma så kände jag som du, ofomo. Det blev en stress att tacka ja, för det kändes som att ställa in var ett tecken på att man hade ett liv, snarare än att sammanhanget i sig var en viktig del av ens liv. 

Vet inte om den har något namn. Men ångest är ångest oavsett. Jag kan få ångest av nästan vad som helst. Det viktiga är att du inte lyder ångesten, utan gör saker o är på platser även om de skapar obehag, då minskar den på sikt.

Hur vet att du om du varit mest på en kurs? Har du koll på alla andras frånvaro eller tror du bara att du vet? 

Du skrev också "nästan mest" om ditt exempel ovan. vad innefattar "nästan mest"? Alltså var går gränsen för dig för att du ska börja tänka på detta? 

Har inga råd om lösningar mer än att du kanske behöver terapi typ KBT? 

För nästan alla hsr varit borta ser jag. Jag missade en gång för jag var sjuk medans en kille har alltid varit där det har jag sett. När jag jämför mig med andra i min omgivning Eller märker andras frånvaro. är man 10 i en grupp är det ganska lätt att veta

+1