Julklappar från föräldrar till småbarnen?

Jag kommer ihåg en släktings barn som fick ett par barbieskor i julklapp och som utbrast:

"jag visste inte hur mycket jag ville ha såna här!"

Varför skulle man behöva ge barnet något stort eller dyrt? Eller massor av klappar för den delen? Kommer ihåg att jag såg en influencer som sa att dom enbart ger sina barn (och varandra) fyra klappar var och att klapparna följer principen "something they want, something they need, something to wear, something to read". Personligen tycker jag att det känns mycket mysigare och mer värdefullt än en hög klappar för att komma upp i en viss summa eller liknande. 

Ditt barn kommer nog bli superglad över dockan och pusslet. Hon kommer ha väldigt roligt att få börja leka med dem. Om hon inte har önskat sig nåt annat "stort" är det ju bättre att strunta i fler klappar och fokusera på kvalitetstid med henne. 

Då har man verkligen hittat rätt! 

Här kör vi på something fun, something fun, something fun and something fun istället! (Och vi vuxna ger varandra bara en sak.) 

Ja, så brukar jag nog också tänka :) Sen kan de önska sig nåt "nyttigt" och då kan de ju få det. Och samma med vuxna som du säger, en grej, oftast en symbolisk sak, för vuxna är vuxna med egen inkomst och inte samma behov av presenter för att få vad de vill ha. 

Min systerson utbrast julen han var 3 år "det här var det värsta jag varit med om i hela mitt liv!". Orsaken var en plastdinosaurie för typ 10 spänn.  

Jag ger min snart treåring småpresenter som en bok om barnen i Bullerbyn , en pysselbok, pärlplattor små trätåg med bokstäver. Alltså inget stort och minnesvärt. Det viktigaste för mig är att hon får spendera tid med släkten och bonda mer med hennes kusin. 

Som någon annan sade, alla barn är inte tokiga i många presenter bara för att. Min son får inte så galet mycket, men han brukar också tröttna halvbägs genom julklappsöppnandet och bara bli frustrerad för att han inte får leka med det han precis öppnat. Kläder har han noll intresse för, så det är ungefär lika roligt som om jag hade fått en påse morötter. Böcker älskar han visserligen, men att få det i present är ändå lite av en besvikelse för han får det eller vi lånar på biblan varenda vecka resten av året, så det är inget speciellt. I present och julklapp vill han ha sånt som vi inte bara köper till honom, sånt som han drömmer om i affären och vi säger att han får spara till eller önska sig. Att först få paket och sen upptäcka att det är kläder eller böcker skulle bara ha gett förhoppningar följt av besvikelse. 

Det är självklart inte fel att ge nyttosaker om det funkar och man vill, jag förklarar bara resonemanget bakom att man inte ger det som ingår i vanliga omvårdnaden. 

Har en 5årig son. Han får lego super Mario startbana och ett litet expansionsset. En filt med mönster från ett spel han gillar, pennor och ett ritblock, sedan ett par hörlurar att ha till sin ipad när vi reser långt.
Vet inte om det är så speciellt. Det handlar ju om att ge något barnen vill ha, inte saker för sakens skull. Han är tacksam för allt han får, för ett par veckor sedan hade vi sankt Nicholaus och han fick en vanlig t-shirt, han var jätteglad.
3åringen får ett leksakskök och kastruller från ikea, samt en låda duplo.

Mina dotter gillade få fina kläder men sonen var helt ointresserad av mjuka paket.

Har en 5åring o en 8åring. 8åringen vill ha dataspel och en fotbollströja. 5åringrn vill ha klänningar pyssel etc. Hon kommer att få klänning, smyckesskrin och ev ett barbiebord. Någon av klapparna kommer från morfar för jag handlar åt honom.

vi resonerar som så att de får 1-3 klappar av oss, sedan får de ju från farföräldrar också så det brukar räcka. Sedan köper jag aldrig kläder eller andra saker som de behöver i present, sånt får de ändå. På det sätt håller vi ner antal presenter och så får de saker de vill ha.