Fördela utgifter hemma ?

En till grej. 2015 köpte vi (jag) en husvagn för 250.000 kr. Jag ville inte ha så dyr men hon ville ha den vi kollat på så vi slog till och lånade av min far ca 40.000kr. Då bestämde vi att jag betalar tillbaka 25.000kr och du 15.000kr så får din skuld räknas som värdeminskning då vi inte kommer få igen pengarna vid försäljning.  I början betala hon 500kr till han sen vart hon föräldraledig, började sen jobba lite men vägrade betala  tillbaka utan brände pengar på det ena o det andra.  Hon har även fått ett arv däremellan och ändå inte betalt av det där. Jag skäms inför mina föräldrar då dom flera ggr frågat efter pengarna. 

När jag sa att jag ska ha 500kr till i månaden pga ökade utgifter så sa hon även att då kan dom fetglömma att jag betalar 500kr på husvagnen 

Trist attityd från henne. Har ni tänkt på möjligheten att vara särbo istället? 

Ok du väljer ju att leva med en sådan. Den stora frågan är varför.

Hon  verkar ju inte helt trevlig... Är du lycklig med henne? Om inte så är kanske du och barnet lyckligare om ni separerar? Älskar du henne behöver ni verkligen enas om ekonomin.
2800 är rätt låg summa för henne för boende. Vi betalar betydligt mer än 6000 var månad för vårt hus.
Hade jag varit du så hade jag skrivit upp vad allt kostar och lagt det framför henne och förklarat att du vill att hon betalar hälften (självklart inte renoveringskostnader eller amortering). Elen kommer ju inte bli billigare, så ska du gå runt och irritera dig hela vintern?

När du frågade henne varför hon inte betalade sin skuld med arvet, vad sa hon då?

Jadu, haft många ursäkter men bl.a varför ska jag betala det med mina arvpengar.  Jag tar det sen när jag börjar jobba. Kan säga att dom 300.000kr är 20.000kr och det enda investeringen är nya tuttar.  Resten har spenderas.  Mina arvpengar har gått till en fjällstuga som ökat i värde från 550.000kr till 1.7 mille 

Har sagt det till henne att är det inte bättre att bo isär och se om det är kärlek så det inte är nåt annat som håller oss samman 

Vad fint. Då kan du glädja dig åt tuttar i alla fall. 

Känns som du skriver mest oseriösa svar så lägg din tid nån annanstans 

Du har ju själv valt en sådan partner, sedan gnölar du? Du har två val, lev på som vanligt eller gör en förändring. Vill du inte ändra någonting, gnöla inte.

Vi har alltid haft gemensamt och fickpengar, för att man ska slippa störa sig på att den andra spenderar på utseende, hobbies eller överdyra elektronikprylar.

(Men då har vi relativt lika löner, annars får man börja med att sätta någon procentuell fördelning, kanske.)

Alla pengar in på ett konto där hushållets kostnader, transporter och kostnader för barn, gemensam semester osv tas ifrån. Där ingår även normala hygiensaker som tvål och schampo, städmaterial, bindor och rakhyvlar mm.

Men sen går pengar ut från det kontot till separata konton med fickpengar, som bestäms utifrån vad den totala budgeten tål.

De pengarna ska räcka till kläder, frisör, smink, egna hobbies, aktiviteter som man bara gör ensam med kompisar, after work med jobbet då inte den andre är med osv.

Om träning är ett område där en spenderar mycket pengar och den andra noll så får man ta en diskussion kring det.

Om presenter och julklappar är ett väldigt ojämnt område (typ en har 25 släktingar att köpa till och en bara tre) så kan också det ligga separat- ni måste komma överens om vilka saker fickpengarna ska täcka.

Man kan sen fika upp sina fickpengar varje månad, eller spara dem i ett år och köpa en jättefin pryl om man vill. Så behöver man aldrig bråka om det för båda vet vilka pengar man hade att röra sig med.

Många ger praktiska råd, i all välmening. Det är Excelark, visa kvitton, prata. Sådant fungerar för normalbegåvade med en vilja. Här är ju saken den att hon inte VILL betala och kommer sannolikt inte göra det framgent heller. Ts har tyvärr dragit en riktig nitlott i valet av partner. Snart får han inte ligga heller. 

Du kan hitta en bra kvinna, som försörjer sig, ser bra ut och som ligger. Det är en bättre deal. 

När hon frågade varför hon ska betala det med sitt arv, svarade du förstås att när man har tillgångar så betalar man sina skulder, och varför skulle hon inte betala med sitt arv? Det är hennes reaktion på det som jag undrar över. Att hon frågade varför är ingen ursäkt. 

Eller menar du att du lägger dig platt hela tiden och inte för ett normalt resonemang med henne? Ber du henne inte motivera varför hon skulle ha rätten att slippa undan sina skulder och levnadskostnader?

Nya tuttar är ingen investering. Eller finns det någon koppling till att hon tycker du ska betala 2800kr i månaden för att få ligga med henne?

Lägger mig inte platt jämt utan har inte stake nog att stå på mig fast jag vet att det är fel av henne. 

Anledningen  till att man är såhär grundar sig långt tillbaka då jag är rädd att bli lämnad (ensam). 

Har även varit svartsjuk från och till i förhållandet vilket ytterligare gör det värre med rädslan att säga vad som är rätt o fel för att hon inte ska gå.

Har jobbat otroligt mycket med mig själv och blivit starkare och mindre svartsjuk ( det har hon även märkt) 

Alla har sina brister o fel,  jag har iaf erkänt och jobbat med mina problem men hon och ekonomi äter mig innefrån och ut. Har verkligen gjort allt för familjen ekonomiskt 

Jag tycker att du verkar vara en bra och vettig person, men du är för snäll och detta är du ju medveten om. Vad jag menar är att ofta kan man inte ändra på folk, utan det som händer när man försöker är bara att man själv dräneras på energi. Du får väl fråga dig om det är värt.

Tack för alla tips och råd 

Hur går dina tankar, vad är planen? Berätta gärna eller meddela oss när ni pratat om det är din plan.