Varför vet ingen vad som är fel med mig!?

Stor varm kram från mig 

Har en son som mår dåligt. Add, ångest och någon form av borderline. Mitt råd är att ta hjälp från familj, sluta aldrig att "tjata" om hjälp, behandling och samtal. Du är värd all hjälp du behöver och ett värdefullt liv med allt vad det innebär. All lycka till dig

Känner bara att jag börjar bli knäpp av att inte förstå mig på mig själv och vad allt beror på. 

Men jag börjar ändå tro att tex mina humörsvängningar och tröttheten kan bero på utmattning. 

Har ju varit med om två killar (fd så kallade vänner) som varit dumma. Den ena skulle sluta av mig alla kläder, tog på sig själv och ville ta på mig också men jag vägrade och slängde ut honom. Med bara bhn kvar. Den andra lyckades ju tyvärr tvinga mig men jag avbröt och åkte hem. Har en pappa som varit och är sjuk sedan 10 år tillbaka vilket såklart gör en ständigt orolig, en lillasyster med funktionsnedsättning. En mamma som inte pratar med mig alls och blockar mig bara för jag påpekat att jag inte vill att hon  ska ljuga mot mig. Sedan den där historian med tvången som jag bär på med som var skrämmande. Listan kan ju göras lång. Men det lär ju kanske påverka mig en hel del också och man är ju inte mer än människa. Förlåt för jag skrev allt bara rätt ut nu. Skulle tagit med det i trådstarten, men. Det blev inte så. 

Kanske bara helt enkelt är trött. För så fort jag bara får ta det lugnt mår jag ändå bra. men jag är så väldigt känslig fö stress och trötthet. Så fort jag är trött blir jag irriterad och blir orolig. 

Är väl alldeles för hård mot mig själv. 

Kolla upp Anthony Williams böcker (medical medium). Jag var oerhört tveksam till det själv men efter att ha provat det mesta då vården stått handfallna kände jag att jag kunde ge det en chans och sakta men säkert har det gett resultat. Jag har ME och för två år sedan var jag sängliggande dygnet runt och hade även svår ångest och depression. Nu har jag slutat med antidepp och orkar dessutom nu gå promeander vare dag i 30 minuter och kan även laga enklare mat. Mitt började med en halsinfektion när jag var 14 år, är 36 idag. Gör jag avsteg från programmet får jag omedelbart symtom och blir sämre. 

Be aldrig om ursäkt för dig själv och ditt mående. Tjata om den hjälp du behöver - det är tyvärr inte så lätt annars. Med rätt hjälp/samtal/stöd/tröst kommer du få ett bra liv. Tro på dig själv, ge inte upp och var inte rädd för att be om hjälp. Allt kommer bli bra, tro mig - men du måste be om hjälp och förstå ditt eget värde och tro på dig själv. 

Det du skriver om är sjukdomar som börjar med infektioner, så det är  ingen psykisk sjukdom som du har haft i så fall. Men båda tillstånden påverkar psyket, med exempelvis tvångshandlingar för PANS del. Det är ju lätt att bli deprimerad om man har ME för man bli mer isolerad.

Om der mesta stämmer med ME, som dina symtom är just nu och läkarna allvarligt anser att det är ME, så är det bästa du kan göra att kolla vad människor som har det tillståndet har prövat för att de ska bli bättre. Alltså det som de har prövat och som också har hjälpt dem. En del har prövat Q10, i normala doser, men jag har inte hört att det finns något botemedel som hjälper alla med ME.

Bli inte lurad av någon "guru" som säger att om du bara tror på det han/eller hon säger, och klarar att tänka på ett visst sätt, så kommer du att bli frisk. 

Du skulle kunna kolla om du har en lågintensiv pågående inflammation i kroppen. Då skulle du kunna pröva antiinflammatorisk kost. Det jag skriver om nu är INTE vetenskapligt belagt, utan mer saker som man kan prova.

Många med ME blir bättre med tiden. 

Många hälsningar till dig!

Kolla upp ME ändå, det kanske finns många olika symptom? 

Annars, PTSD med tanke på din uppväxt? 

Även om det började med en infektion kan det ju finnas annat med tänker jag. 

När jag gick in i väggen var räddningen ett strikt schema, med bara få saker på. Dusch ena dagen, en maskin med tvätt den andra, den tredje disken osv. 

Mat lagade jag sånt som gick att göra olika maträtter av, (tex köttfärs, då kunde jag göra köttfärssås, lasagne, taco mm)  eller så åt jag samma i flera dagar. För om jag duschade fanns absolut ingen ork till matlagning så jag gjorde mycket på en gång. 

Du borde träffa en BRA alternativ medicinare 

Hej 

Tro inte nu att jag är en person som tror blint på någon 'alternativ lösning.'
Men, jag tror inte att vården som den ser ut nu i Sverige tar in alla aspekter som påverkar en persons mentala och fysiska hälsa.

Många gånger fattas det vitaminer och mineraler som gör att man kan få alla möjliga fysiska och psykiska symptom.

Så att kolla upp värdena svart på vitt av alla vitaminer och mineraler är viktigt. Sedan försöka äta rätt och träna lite är nog det viktigaste.

Jag vet själv att jag mått väldigt dåligt av näringsbrister. MÅNGA symptom både fysiskt och psykiskt hos människor kan bero på vitamin- och mineralbrist.

Bartonellainfektion sätter sig på psyket. Det ver ångest och tvångstankar, även vanföreställningar och kognitiva problem. Det kan man få från katter och även fästingar och bromsbett, och det är extremt underdiagnosticerat. Cat's scratch disease kallas det bland annat.

Någon tipsade om Anthony Willliams böcker, kolla upp det. Strunta i hans flummerier och gå på kostråden och liknande bara.

Om man misstänker att man har någon typ av brist så kan man ta ett blodprov i en helblodskontroll. Det är för att man behöver undersöka vad cellen har kunnat ta in. När vården tar mineralprover så tar de bara prov på blodserum, som visar vad man ätit de senaste dagarna. Med helblod ser man vad kroppen verkligen har kunnat ta upp 

Den typen av undersökning ingår i den vanliga sjukvården i Tyskland, men i Sverige får man gå privat för att få den. Man kan också kolla B12 och andra vitaminer i samband med provtagningen.

Det är bättre att kolla upp på riktigt och istället för att ta tillskott som man inte behöver.

Har du fått mediciner såsom Stesolid, Xanax eller sömntabletter? Efter många år fick jag många nya symtom som berodde på tabletterna. En stor kram!

Jo, man har ni sagt att jag har ME. Har fått kortison och antivirala läkemedel. Verkar funka hittills. 

Tavk för alla tips! Jättesnällt av dig verkligen!