Hej
Jag har gjort fyra försök vid 38-39år. Har haft lågt amh men även haft högre amh vid någon senare mätning. Vid ultraljud syns dock att det inte är så många folliklar.
Försök 1: Korta programmet, bemfola gav 5 ägg. Blev totalfrys pga andra orsaker men inget klarade sig till frysen och därefter fick jag vänta i drygt ett halvår till nästa försök. Gjorde sedan tre försök under ett halvår, alla med långa programmet med synarela.
Försök 2: Elonva och menopur gav 6 ägg.
Försök 3: Bemfola och menopur gav 8 ägg.
Försök 4: Bemfola och menopur gav 3 ägg.
Samtliga försök har lett till ET på dag 2 eller 3 och embryona har sett väldigt fina ut. Däremot har inga embryon därefter varit fina nog att frysas på dag fem. Blev gravid vid mitt fjärde försök men fick ett tidigt missfall.
Verkar finnas olika teorier kring behandling av äldre kvinnor med få ägg. Min läkare (har behandlats i Sverige) har velat pröva sig fram som du ser och att det mestadels har varit långa protokollet motiveras med att de hoppas få ut fler ägg i samma mognadsfas vilket ska vara lättare efter nedreglering då mina egna hormoner inte påverkar. Å andra sidan arbetar man i Danmark på Vitanova med mild och naturlig IVF dvs lägre doser och gör äggutag även vid väldigt få. Men jag tycker inte deras statistik heller verkar så bra för kvinnor över 40. I Ryssland tror jag också de kör långa programmet och höga doser medicin. Men de kan testa embryona och bara föra in de som är bra vilket kan höja chansern.
Det är ju det att äggens kvalitet blir sämre, så först är det få ägg en får ur och sedan är fler av dem av sämre kvalité som riskerar att inte klara sig till insättning och högre risk för mf. Så statistiken ser ju inte så bra ut generellt och många/de flesta? svenska kliniker verkar inte göra ägguttag om det är få folliklar. Och även om det är smärtsamt att höra att läkaren rekommenderar att ni lägger ned IVF försöken kan jag också tycka det är bra att de är tydliga när de bedömer chanserna som låga. Att de inte fortsätter rekommendera fler försök fast chanserna är små. Det kostar ju både kroppsligt och psykiskt. Sedan kan ju en själv som patient välja att försöka ändå, men jag tycker det är bra om läkarna är tydliga. Så de inte rekommenderar behandlingar de inte tror på. ( Jag såg mitt tredje försök som det sista och tänkte lägga ned därefter. Men då jag ändå fått ut ett embryo av högsta kvalitet tyckte läkaren att det fortfarande fanns hopp. Hade jag haft oändligt med pengar hade jag gärna gjort något försök till, och hade jag haft en partner hade jag samtidigt försökt hemma, men nu har jag istället valt att gå vidare med donerade ägg.)
Håller dock med Jag är bara jag, klart du kan ha en diskussion med läkaren kring byte av metod och tankar kring det. Lyfta att även om de anser att chanser är små vill ni försöka en gång till med ett upplägg för att se om det gör skillnad.
Lycka till!
