Är det värre om det ena könet är otrogen eller är det lika illa?
Tycker du att det är värre om det ena könet är otrogen än om det andra är det? Varför?
Eller tycker du att det är lika illa oavsett?
-
Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
-
Svar på tråden Är det värre om det ena könet är otrogen eller är det lika illa?
-
Haha :)Xenia skrev 2022-03-01 15:59:46 följande:
Jag är både kvinna och feminist men kan ändå tänka mig in i hur det känns att inte vara säker på att ens barn verkligen är ens biologiska barn.
Det tycks ju vimla av narcissistiska kvinnor här som skryter med att de har en eller flera älskare samtidigt som mannen inte har en aning.
Iofs kan ju en man förlåtit en kvinna att hon varit otrogen och tagit på sig faderskapet. Men barnet får ändå inte veta sitt ursprung.
Så i princip är jag för obligatoriska blodprov. Men statens pengar ska ju räcka till så mycket...
Och om maken krävde blodprov för att veta om barnet är hans skulle jag förstås blir sur, för jag har ju inte varit otrogen.
Ja det var lite det de tidigare trådarna fastnat i oxå... alla säger sig förstå att en man oxå vill vara säker på att barnet är hans ... men ingen skulle acceptera att han begär ett faderskapstest Och då kan det ju vara lite svårt för en man att begära ett test om han vet att frun kommer bli skogstokig eller dra.
Det blir lite som att säga, du får givetvis gå ut med dina kompisar om du vill och jag respekterar att du vill det, men jääääävlarrrr om du gör det, då kommer du fan inte få ligga på 3 månader... men gå du älskling...
-
Börja argumentera sakligt då om du nu är så trött på att bli tillsagd att vara just saklig.Anonym (jaha) skrev 2022-03-01 13:09:13 följande:Mycket snack om känsloargument och dignitet. Men ingenting om varför det skulle vara acceptabelt att lura män och barn på faderskap.
Ge en enda bra anledning till varför det är ok att acceptera att män och barn luras på faderskap?
Varför ska jag skriva om eller ge en anledning till att det är okej att luras oavsett vad et handlar om? Dream on.
Det är inte vad jag skriver. Tolkar du texten så galet kan du omöjligen gått mer än mellanstadiet.
Vill du ha ett nytt försök att vara saklig eller ska du fortsätta tramsa dig?
-
Det har jag ju när jag anser att faderskapstester borde vara norm vid förlossningar så man kan förhindra att män och barn blir blåsta på faderskap.Anonym (.) skrev 2022-03-01 16:49:06 följande:Börja argumentera sakligt då om du nu är så trött på att bli tillsagd att vara just saklig.
Varför ska jag skriva om eller ge en anledning till att det är okej att luras oavsett vad et handlar om? Dream on.
Det är inte vad jag skriver. Tolkar du texten så galet kan du omöjligen gått mer än mellanstadiet.
Vill du ha ett nytt försök att vara saklig eller ska du fortsätta tramsa dig?
Frågan är snarar vad du har för motiv och sakliga argument för att INTE förhindra att så sker?
Tycker du det är ok att tusentals män och barn luras på det sättet?
Om du inte gör det vad är ditt förslag på att förhindra det? -
kvinnor borde få ha sex med ve dom vill oavsett om hon är i relation eller inte medans hennes man är trogen till henne
-
Ja, det är därför enda sättet är att det blir rutin för alla. Jag har inga andra invändningar mot det än att det blir dyrt för skattebetalarna.Anonym (jaha) skrev 2022-03-01 16:09:54 följande:Haha :)
Ja det var lite det de tidigare trådarna fastnat i oxå... alla säger sig förstå att en man oxå vill vara säker på att barnet är hans ... men ingen skulle acceptera att han begär ett faderskapstest Och då kan det ju vara lite svårt för en man att begära ett test om han vet att frun kommer bli skogstokig eller dra.
----
Förr var det inte ok att kvinnor hade sex utan att vara gifta (men för män var det ok).
Sen blev det att det är ok för kvinnor att ha sex om de är kära (men det var ok för män att ha sex bara för att de är kåta).
Nu är det ok för både män och kvinnor att ha sex med vem som helst när de är kåta, bara de inte är otrogna.
Eftersom man ska leva ut sina drifter och inte trycka ned dem, så blir det förstås också vanligt att vara otrogen.
Lagen behöver ändras då. Det är inte längre självklart att den man som är gift med/bor ihop med en kvinna är far till hennes barn. -
Nej, samhällets stora resursanvändning i att hitta papporna, har bara till en mindre del med underhållsstödet att göra. Underhållsstödet används däremot som ett påtryckningsmedel för att få kvinnan att avslöja vem pappan är. Det kan ju vara mycket pengar för en ensam mamma. Det handlar om barnets rätt till sin identitet och sitt ursprung:Anonym (.) skrev 2022-03-01 12:07:59 följande:Nej det är det inte och jag har delvis förklarat varför.
Du argumenterar helt från ett känslomässigt perspektiv medan staten har underhållsskyldighet som sina sakliga argument. De går faktiskt inte att jämföra på det sätt som du försöker.
Arv är oerhört sällan av den dignitet du beskriver utan i de allra flesta fall handlar det om relativt små belopp. Det är dessutom ett otroligt vanligt scenario bland biologiska barn, bråk om arv. Det påverkar inte staten och skattebetalarna på något sätt. Det är åter enbart en känslomässigt tragedi.
www.familjensjurist.se/fraga-juristen/myndighetsjuridik/faderskapsutredning---skyldighet-att-uppge-fadern/
Barnets rätt till en far
Alla barn har enligt barnkonventionen rätt att veta vilka sina biologiska föräldrar är. Om inte någon far kan fastställas vid ett barns födsel, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem barnets far är och se till att faderskapet fastställs (2 kap. 1 § föräldrabalken). Eftersom utredningen görs i barnets intresse, tas normalt ingen hänsyn till om modern inte vill att den ska ske.
Faderskapsutredningen
Socialnämnden ska vid faderskapsutredningen inhämta upplysningar från modern och andra personer som kan vara av betydelse för utredningen (2 kap. 4 § föräldrabalken). Utgångspunkten är att moderns uppgifter ligger till grund för utredningen. Räcker inte dessa, har socialnämnden möjlighet att begära uppgifter från utomstående personer - oavsett om modern samtycker till det eller ej.
Socialnämnden bör även verka för att blodprov på moder, barn och en potentiell far tas och jämförs (2 kap. 6 § föräldrabalken). Faderskapsutredningen bör bedrivas skyndsamt och ska normalt vara klar inom ett år från barnets födelse (2 kap. 8 § föräldrabalken). Om utredningen med tillräcklig säkerhet talar för att en viss man är barnets far, bör socialnämnden bereda denne tillfälle att bekräfta faderskapet (2 kap. 5 § föräldrabalken). -
Håller med. Otrohet har blivit oerhört mycket vanligare i Västvärlden nu, eftersom det sociala stigmat är nästan borta. (Och naturligtvis eftersom man inte riskerar straff, skamstock eller liknande. Otrogna kvinnor i arabvärlden stenas dock fortfarande till döds, om maken så önskar.)Xenia skrev 2022-03-02 10:36:07 följande:Ja, det är därför enda sättet är att det blir rutin för alla. Jag har inga andra invändningar mot det än att det blir dyrt för skattebetalarna.
Förr var det inte ok att kvinnor hade sex utan att vara gifta (men för män var det ok).
Sen blev det att det är ok för kvinnor att ha sex om de är kära (men det var ok för män att ha sex bara för att de är kåta).
Nu är det ok för både män och kvinnor att ha sex med vem som helst när de är kåta, bara de inte är otrogna.
Eftersom man ska leva ut sina drifter och inte trycka ned dem, så blir det förstås också vanligt att vara otrogen.
Lagen behöver ändras då. Det är inte längre självklart att den man som är gift med/bor ihop med en kvinna är far till hennes barn.
Visby-biskopen förlorade inte bara sin kräkla utan även sin krage, men han var nog den första, sista och enda personen i Sverige som förlorade jobbet p.g.a. otrohet sedan 1960-talet. (Rätta mig om jag har fel.) På 1950-talet hände det dock fortfarande, att man t.ex. tyckte att en otrogen provinsialläkare eller lärarinna inte var lämplig att utöva sin tjänst.
Men som sagt - idag blir det inga konsekvenser utanför familjen, så självklart ger folk - både män och kvinnor - efter för sina passioner och lustar, då. -
Håller med dig helt. Det borde inte vara lagligt att lura någon på faderskap (varken man eller barn). Jag har för mig att man gjort om lagen i England och gjort det olagligt.Xenia skrev 2022-03-02 10:36:07 följande:Ja, det är därför enda sättet är att det blir rutin för alla. Jag har inga andra invändningar mot det än att det blir dyrt för skattebetalarna.
Förr var det inte ok att kvinnor hade sex utan att vara gifta (men för män var det ok).
Sen blev det att det är ok för kvinnor att ha sex om de är kära (men det var ok för män att ha sex bara för att de är kåta).
Nu är det ok för både män och kvinnor att ha sex med vem som helst när de är kåta, bara de inte är otrogna.
Eftersom man ska leva ut sina drifter och inte trycka ned dem, så blir det förstås också vanligt att vara otrogen.
Lagen behöver ändras då. Det är inte längre självklart att den man som är gift med/bor ihop med en kvinna är far till hennes barn. -
Xenia skrev 2022-03-01 15:59:46 följande:
Jag är både kvinna och feminist men kan ändå tänka mig in i hur det känns att inte vara säker på att ens barn verkligen är ens biologiska barn.
Det tycks ju vimla av narcissistiska kvinnor här som skryter med att de har en eller flera älskare samtidigt som mannen inte har en aning.
Iofs kan ju en man förlåtit en kvinna att hon varit otrogen och tagit på sig faderskapet. Men barnet får ändå inte veta sitt ursprung.
Så i princip är jag för obligatoriska blodprov. Men statens pengar ska ju räcka till så mycket...
Och om maken krävde blodprov för att veta om barnet är hans skulle jag förstås blir sur, för jag har ju inte varit otrogen.
Det kan man ju aldrig vara säker på. Det har man inte varit säker på. Inte förrän i nutid. Alla kan ju begära att få veta detta genom att ställa frågan och kräva svaret dock.
Dock så tror jag som du att kvinnan blir sur om kravet ställs. Staten behöver ju inte lägga sig i egentligen. Det finns dem som tar på sig faderskap också.
Handlar det inte mer om val? För om jag litar på min kvinna så tror jag ju att barnet är mitt. Då undrar jag inte. Det är ju ändå grunden för alla hälsosamma relationer. Om jag inte litar på min kvinna men väljer att inte kolla upp det så blir barnet ju fortsatt mitt i juridisk mening. Om jag ställer krav på utredning, kvinnan nekar, det genomförs ändå via utredning och barnet visar sig vara mitt? Ja då är ju relationen antagligen rökt. Men jag har valt det. Ingen bör ju skaffa barn med någon de inte litar på från början. Blir man utsedd till pappa av ngn man inte tror på så utreds det.
Så frågan handlar alltså om att män bara behöver välja om de vill kräva ett svar på frågan.
-
Det ena utesluter väl inte det andra, att tro att barnet KAN vara någon annans är inte samma sak som att tro att barnet ÄR någon annans. Och att kräva faderskapstest behöver absolut inte betyda att man misstror sin partner... man kan vara helt övertygad om att barnen är ens egna men man vill ha ett ett säkert kvitto på det så man aldrig behöver tänka på det igen. Och din partners ord är tyvärr inget säkert kvitto på att barnet är ditt oavsett hur mycket du litar på henne.Anonym ((Bara att kolla)) skrev 2022-03-02 16:42:21 följande:
Det kan man ju aldrig vara säker på. Det har man inte varit säker på. Inte förrän i nutid. Alla kan ju begära att få veta detta genom att ställa frågan och kräva svaret dock.
Dock så tror jag som du att kvinnan blir sur om kravet ställs. Staten behöver ju inte lägga sig i egentligen. Det finns dem som tar på sig faderskap också.
Handlar det inte mer om val? För om jag litar på min kvinna så tror jag ju att barnet är mitt. Då undrar jag inte. Det är ju ändå grunden för alla hälsosamma relationer. Om jag inte litar på min kvinna men väljer att inte kolla upp det så blir barnet ju fortsatt mitt i juridisk mening. Om jag ställer krav på utredning, kvinnan nekar, det genomförs ändå via utredning och barnet visar sig vara mitt? Ja då är ju relationen antagligen rökt. Men jag har valt det. Ingen bör ju skaffa barn med någon de inte litar på från början. Blir man utsedd till pappa av ngn man inte tror på så utreds det.
Så frågan handlar alltså om att män bara behöver välja om de vill kräva ett svar på frågan.
Ditt resonemang är som att säga att om man tar på sig bilbälte så gör man det BARA för att man tror att man kommer krocka. Och om andra i bilen då tar på sig bälte så är det en solklar missförtroende förklaring mot föraren som man då misstänker kommer krocka. Men så är det ju inte, om du trodde att ni skulle smälla så skulle du inte kliva in i bilen öht. Du tar på dig bälte för att du vet att ni KAN krocka även om du är övertygad om att det förmodligen inte kommer bli så.
Eller som att säga att den enda anledningen till att skriva ett äktenskapsförord är för att du TROR att din partner garanterat kommer blåsa dig senare. Men så är det ju inte för om du trodde det skulle du ju inte inleda ett förhållande öht.
Eller som att säga att man tar ut ens försäkring bara för att man är helt övertygad om att huset kommer brinna upp när som helst. Men så är det ju inte du tar ut en hemförsäkring för att du vet att huset KAN brinna.
Tillit och blind tillit är inte samma sak. Att kunna lita på andra är sunt, att lita blint på andra människor är absolut inte sunt. För människor är inte ofelbara, inte ens din partner. Folk KAN göra dumma saker... till och med din partner.
Och att känna sig kränkt för att någon annan anser att även jag skulle kunna göra nåt dumt är som att påstå att man är ofelbar och totalt inkapabel att göra fel under några omständigheter, aldrig någonsin. -
Lika illa oavsett